Gå direkt till textinnehållet

Rapport från JMG oroar TU: Unga läser allt mindre

Ungdomar har förändrat sina vanor att läsa dagstidningar. De läser fortfarande tidningen, men inte lika regelbundet som tidigare.

Ungdomar har förändrat sina vanor att läsa dagstidningar. De läser fortfarande tidningen, men inte lika regelbundet som tidigare.

Det visar rapporten Ungdomars dagstidningsläsning av Anders Lithner och Ingela Wadbring (Institutionen för Journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet).

Många redaktionsledningar brottas med frågan hur de ska få ungdomar att läsa tidningen. Det är en fråga som också diskuteras inom Tidningsutgivarna (TU) och det är på deras initiativ rapporten har tagits fram.

Regelbundenheten att läsa en morgontidning bland ungdomarna (15-24 år) har sakta avtagit. 1987 uppgav knappt en fjärdedel av de unga att de avstod från morgontidningen fyra dagar i veckan eller mer. 1996 har andelen stigit till två femtedelar. Däremot läser de inte kortare tid i dag än i slutet på 1980-talet.

Unga med arbetarbakgrund har minskat sin redan från början lägre dagstidningsläsning. Det är fler unga kvinnor än män som minskat sin läsning.

Den norm som säger att man bör ha till vana att läsa en morgontidning ser ut att ha försvagats, konstaterar forskarna.

De trogna läsarna av kvällstidningar i ungdomsgruppen har blivit färre och de mer sporadiska läsarna fler. Regelbundenheten har nästan halverats och det har skett en förskjutning till att ungdomar läser kvällstidningen färre dagar. En stor andel har helt slutat läsa kvällstidningar. 1996 var det 40 procent som uppgav att de aldrig läste kvällstidningar. 1987 var gruppen 20 procent.

Men forskarna är inte helt uppgivna. De hävdar att det också är en vana att läsa en tidning bara en gång i veckan.

Även om fler och fler –- och särskilt bland de yngre – väljer att läsa tidningen lite mindre ofta, läser det absoluta flertalet åtminstone någon morgon eller kvällstidning varje vecka. De indirekta effekterna av att de ungas tidningsvanor på senare tid har försvagats kan avläsas först när de lämnat ungdomen bakom sig, påpekar forskarna.

Ungdomarna har också vuxit upp i ett mediesystem som är mångfacetterat och de väljer medier utifrån ett delvis förändrat förhållningssätt mot tidigare. TV-tittandet och radiolyssnandet har till exempel ökat.

Förändringarna har skett parallellt med att ungdomarna blivit färre och att de drabbats hårt av arbetslöshet. Man vet också att storleken på gruppen kommer att minska med omkring 5 procent fram till år 2000.

Fotnot: Forskarnas siffror är hämtade ur de stora publikundersökningarna Riks-SOM och Mediebarometern.

Fler avsnitt
Fler videos