Pressbyrån firar 120 år – Folke Lundberg började 1949

– Jag gick i pension 1994, men efter en vecka ringde man från Pressbyrån och frågade om jag var intresserad av att jobba med och utveckla Pressbyråns museum, säger Folke Lundberg, 91 år.

Det var han. Sedan dess har han gjort det och numera är det visning varje tisdag för intresserade grupper. Just nu är det en kölista på grupper som vill komma som sträcker sig till hösten 2024.

Där får man veta hur det kom sig att Pressbyrån kom att ansvara för tidningsdistributionen i hela Sverige.

Annons

Folke Lundberg började på Pressbyrån i Göteborg 1949, då var han 17 år.

– Jag fick vara med och packa tidningar, sortera tidningsbuntar som skulle ut till försäljningsställen och sedan följa med lastbilen ut och leverera tidningarna, och lära mig allt från grunden. Då och då fick jag åka på kurs till Stockholm, Pressbyrån hade en ganska omfattande kursverksamhet. Företaget hade flera tusen anställda, det var två verksamheter: en egen försäljningsverksamhet genom kiosker och ambulerande försäljare, och en pressdistribution över hela landet.

Då var det 130 tidningsutgivare som ägde företaget. Pressbyråns roll var att opartiskt distribuera den svenska pressen – dagstidningar, tidskrifter och litteratur.

1906 bestod verksamheten av tidningskiosker och försäljare plus distribution till återförsäljare, i första hand tobakshandlare.

– Det fanns flera tusen tobakshandlare i Sverige då. Det fanns inga snabbköp utan speceributiker för dagligvaror, mjölkbutiker, charkuteributiker… Jag gjorde praktik i kiosk, det hörde till utbildningen, det tyckte jag var jättespännande. Från 6 på morgonen till 22 på kvällen.

På den tiden var det tidningar som Året Runt, Hemmets Veckotidning och Hemmets Journal som var stora.

En av de äldsta damtidningar som fortfarande existerar är Svensk Damtidning som startade 1889, berättar Folke Lundberg.

– Den var på fyra sidor, utan foton, bara en massa text. Jämfört med dagens utgåva, där det är tvärtom nästan bara bilder. Då skrev de mest om arbetet i hemmet, inget skvaller om kändisar, men det kunde finnas en liten dikt som skulle vara upplyftande.

Folke Lundberg berättar historien om Pressbyråns affärsidé:

– Från början, 1906, var det lokaltidningar som var dagstidningar. Det fanns ju inga moderna kommunikationer då. Det fanns ju tåg, men en tågresa Stockholm-Göteborg tog ju tio timmar ungefär. Lokaltidningen var den stora nyhetsförmedlaren, det fanns ju inte radio heller, den kom 1925. Att förmedla lokaltidningen så att den fanns tillgänglig – det var affärsidén för Pressbyrån.

Hade du någon favorittidning?
– Under 50-talet fanns en tidning som vi ungdomar gärna läste som handlade om sport, Rekordmagasinet. Den varvade artiklar om sport med spännande historier.

Nu har Folke Lundberg varit med och berättat Pressbyråns historia i en podd som släppts i samband med 120-årsjubileet. Att vara med och prata framför en mikrofon var en upplevelse som var lite stressande, tycker han.

– Jag kom på att jag talar alldeles för fort, och är lite hes, så jag är inte helt nöjd med resultatet, säger Folke Lundberg.