Majoritet som söker presskort i Stockholm är pensionärer

De två skånska presskortshandläggarna Mats Amnell och Elisabeth Sandbergs debattinlägg i Journalisten har väckt reaktioner. Debattörerna menar att vissa pensionerade medlemmar missbrukar presskortet för privata syften, och vill att bara yrkesaktiva journalister ska kunna få presskort.

”Ett ovanligt uselt, svepande och illasinnat angrepp på oss pensionärer”, skriver Gunnar Sandell, en av många som kommenterat debattinlägget.

Bland de cirka 50 presskortshandläggare som finns över landet håller väldigt få med om kritiken från Skåne, visar en enkät Journalisten gjort och som besvarats av ett 30-tal handläggare. Däremot framkommer att trycket på presskortshandläggare i Stockholm, Göteborg och Malmö är större än på andra orter i landet och att pensionärer är en stor del av de som skaffar kortet.

Annons

Få presskortshandläggare känner igen problematiken som beskrivs. Och få tycker att det är ett bra förslag att bara utfärda presskort till yrkesaktiva.

”Jag ser inga problem med att medlemmar som gått i pension får presskort. Jag har haft några få ansökningar och samtliga är av personer som fortfarande är aktiva”, skriver Åsa Mwansa, Nya Lidköpings-Tidningen.

”Håller inte med om att pensionärer skulle vara mer problematiska än andra åldersgrupper. Missbruk har ingen ålder. Dessutom jobbar många av dem vidare och utställningar är ett bra sätt att skaffa sig ny kunskap och hålla sig uppdaterad och relevant”, menar Lotta Frithof, frilans, Uppsala.

”Jag ser inte något problem eftersom presskortet även är ett medlemskort. I de fall kortet missbrukas handlar det definitivt mer om personlighet än om ålder”, skriver Jenny Lindhammar, Piteå-Tidningen.

”Varför skulle plötsligt en avsikt att missbruka presskortet uppstå just på 65-årsdagen? Dessutom till en högre kostnad än att betala inträde till något museum någon gång per månad. Det förekommer missbruk av presskortet men när så är fallet är det antagligen livslångt och inte begränsat till kortet”, skriver handläggaren Stefan Magnusson.

Helena Söderqvist, presskortshandläggare i Karlstad, känner ”definitivt inte” igen sig i beskrivningen från Skåne. Flera av de pensionärer som söker presskort fortsätter vikariera eller frilansa eller vill ha den möjligheten, påpekar hon:

”För vissa är det en viktig symbol. Jag har snarare mött nostalgisk yrkesstolthet som motiv till ansökan, den dag yrkesverksamhet inte längre är möjlig, än fiffel och etiska övertramp.”

”Det är inte ett problem. Jag tycker nog att även pensionerade journalister ska få sina presskort. De är ju fortfarande medlemmar och en hel del slutar inte att skriva artiklar bara för att de är pensionärer”, skriver Mari-Louise Melldahl, TTELA.

Handläggaren Curt Guwallius pekar i stället på ett annat problem:

”Personer som absolut inte har någon anknytning till journalistiken har tagit kontakt med mig för att få ett presskort. Det har varit långa samtal där jag har redogjort för vad som gäller (…). Tror knappast att pensionärer använder presskortet oseriöst.”

Josefine Slätt, presskortshandläggare i Göteborg, vittnar om en hög arbetsbelastning, där seniormedlemmar bidrar:

”Jag har rätt många pensionärer bland mina ansökningar, kanske 20 procent. Jag hade behövt fler handläggare i Göteborg för att tycka att det är en rimlig nivå att hantera. Eftersom jag har så många ansökningar så tycker man ju lite: 'behöver verkligen pensionärerna ha kort?' ”

I Stockholm är seniorer den helt dominerande gruppen bland de som söker presskort.

– Det är fler seniorer än yrkesverksamma medlemmar som ansöker om presskort, säger Eva-Maria Kollberg, ekonomichef på Journalistförbundets kansli.

Kravet som ställs av Mats Amnell och Elisabeth Sandberg om att bara yrkesutövare ska kunna få presskort, är inte en fråga som varit på tal i förbundet, säger Kollberg. Den översyn som förbundet ska göra av presskorten handlar om en eventuell digitalisering av presskortet, inte om att utesluta vissa grupper medlemmar.

– Presskortet är ett medlemskort. Det man förbinder sig till är att följa yrkesreglerna, säger Eva-Maria Kollberg.

Hon berättar att förbundet kan ha svårt att rekrytera, hinna utbilda och certifiera presskortshandläggarna. I delar av landet behöver man resa långt till närmaste handläggare. Handläggarna får ersättning för nedlagd tid.

Yrkesetiska nämnden inom Journalistförbundet har historiskt inte tagit emot någon större mängd anmälningar om felaktigt användande av presskortet, enligt YENs ordförande Jens Krey, tillika styrelseledamot i Journalistförbundet:

– Men anmälningsstatistiken spelar egentligen mindre roll. Den journalistiska trovärdigheten är en färskvara och angår alla journalister. Besöker du ett museum i tjänsten ska du givetvis använda presskortet, är du där i andra sammanhang får du betala lika mycket inträde som alla andra. Yrkesetik handlar om trovärdighet.