Lottie Cronestrand: ”Metoo blev en viktig katalysator”
TV4s Lottie Cronestrand har utsetts till Årets arbetsmiljöhjälte av Prevent. ”Jätteroligt, inte minst för att juryn är partsammansatt”, säger Lottie Cronestrand. Till Journalisten ger hon sina bästa tips för en bättre arbetsmiljö.
Varje år delar Prevent ut Arbetsmiljöstipendiet till eldsjälar som ”utmärkt sig i arbetet för att göra arbetsplatsen säkrare och mer trivsam”. En av årets två vinnare är Lottie Cronestrand, utrikesreporter och huvudskyddsombud på TV4/Bonnier Broadcasting i Stockholm.
– Det känns jätteroligt, inte minst för att juryn är partsammansatt med både arbetsgivare och facket. Det är ett kvitto på att man kan arbeta på ett sätt som gynnar båda parter, säger Lottie Cronestrand.
Hon får priset för att hon bland annat har varit drivande i arbetet att utreda sömn och återhämtning. Genom henne har medarbetarna på TV4 fått ett större inflytande över sin egen schemaläggning.
I motiveringen skriver juryn: ”Lottie Cronestrand är kompetent och ödmjuk, och har i god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare utvecklat arbetsmiljöarbetet. Lottie Cronestrand är med sitt engagemang och sitt konstruktiva sätt ett föredöme i arbetet för en bättre arbetsmiljö!”
– Det har varit ett enträget arbete om sömn och återhämtning som vi skyddsombud har ägnat oss åt genom åren. Det har inte alltid varit enkelt, ibland har det varit i motvind. Vi kände 2007 att de medarbetarenkäter som gjordes på TV4 inte riktigt ställde frågor som var relevanta för skiftarbetare. Inom nyhetsverksamheten var vi många som jobbade skift, men i företaget i övrigt arbetade man kontorstider, säger Lottie Cronestrand.
Skyddsombuden genomförde därför en specialenkät om sömn och återhämtning.
– Den blev en ögonöppnare för mig personligen. Det var många kollegor som berättade hur de hade det med sömnproblem och var tacksamma för att få frågan, de berättade saker de aldrig berättat för någon.
För Lottie Cronestrand blev det tydligt att sömnproblem är tabubelagt.
– Då ska vi komma ihåg att sömnproblem är den enskilt viktigaste orsaken till långtidssjukskrivningar. Det finns all anledning att ha koll på det, och att jobba med frågan.
Ihop med journalistklubben drev skyddsombuden på TV4 för ett större medarbetarinflytande över schemaläggningen. När en ny sömnenkät genomfördes fem år senare såg man att kurvorna vek ner.
– Vi gick från att känna till flera långtidssjukskrivningar som orsakats av sömnproblem och problem med återhämtningen, till att inte känna till en enda som var sjukskriven på grund av för dålig återhämtning. Den enda skillnaden som vi kunde se var just medarbetarinflytandet över schemaläggningen, säger Lottie Cronestrand.
– Jag har funderat över det ganska mycket, och jag tror att det finns någonting med att själv ha inflytande över när man ska göra ett obekvämt arbete som gör det mer bekvämt. Om man ska kliva upp klockan tre på morgonen för att arbeta, känns det lättare om man har varit med och bestämt vilken dag i veckan det ska ske.
De som gillade att jobba de tidiga morgonpassen valde att göra det i ökad utsträckning, vilket ledde till att de personerna fick bättre återhämtning. Samtidigt som de som avskydde att jobba morgon inte behövde göra det lika ofta.
Ihop med facket lyckades de också få upp arbetstidsförkortningen för de som arbetade morgonpassen.
– Sen är återhämtning otroligt individuellt. Vissa kan sova på dagarna, andra kan det inte.
Medarbetarinflytandet går till så att när man lägger schemat för de kommande tre månaderna så får medarbetarna själva säga vilka morgonpass och kvällspass de vill ta. Sedan måste alla kompromissa och jämka sina önskemål, men resultatet är att skiftarbetare i viss utsträckning kan påverka när de arbetar de tuffaste passen.
När arbetsgivaren ville avskaffa medarbetarinflytandet över schemat 2016 eftersom man menade att det var så få som ville ha det, gjorde skyddsombuden en ny enkät, som visade att så gott som alla, 94 procent, svarade att de ville ha kvar inflytandet.
Som nybliven arbetsmiljöhjälte, vilket är ditt bästa råd till andra skyddsombud?
– Det viktigaste är att ha förankring i verksamheten så att man vet vilka problem som finns och kan ställa relevanta frågor. Om man har många olika yrkeskategorier är det bra att vara flera skyddsombud så att man får personer som vet hur det är att jobba med olika saker i företaget.
Många skyddsombud vittnar om att det är svårt att få gehör hos arbetsgivaren. Hur ska man tackla det?
– Det har absolut varit så under åren för mig också. Om man har en arbetsgivare som förstår sitt ansvar brukar det inte vara ett problem. Jag rekommenderar att prata med arbetsgivaren om ansvaret, och där har Arbetsmiljöverkets nya föreskrift och regler från 2016 varit till stor hjälp. Där har man lagt ett utökat ansvar på arbetsgivaren att ta reda på varför man får ohälsa på en arbetsplats och att vidta hälsofrämjande åtgärder. Det kan bli en ögonöppnare för arbetsgivare som inte har koll.
Vägledningen till nya föreskriften heter Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö och finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.
– Sen innebar Metoo-rörelsen en ökad möjlighet till dialog. Hos oss märktes det väldigt tydligt att arbetsgivaren ville ha dialog kring de här frågorna.
– De två sakerna tycker jag har varit viktiga katalysatorer i arbetsmiljöarbetet de senaste åren; den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket, och Metoo-rörelsen.
Fakta
Årets arbetsmiljöhjälte
Prevent utser Årets arbetsmiljöhjälte varje år. 2018 års vinnare är Eive Andersson, produktionschef på DAVA Foods Sverige i Skara, samt Lottie Cronestrand, utrikesreporter och huvudskyddsombud på TV4/Bonnier Broadcasting i Stockholm.
Årets jury består av Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv, Christina Zedell på LO, Daniel Gullstrand på PTK och Maria Schönefeld, vd på Prevent.
Prissumman på 15 000 kronor vardera kommer gå till aktiviteter på stipendiaternas arbetsplatser, som på olika sätt förbättrar trivsel och arbetsmiljö.