Gå direkt till textinnehållet

JO-anmälningarna har ökat under 90-talet Myndigheters missar kan vara orsaken

Antalet JO-anmälningar som gäller offentlighet och sekretess har ökat kraftigt under hela 90-talet.— Däremot har det blivit färre anmälningar mot myndigheter som försöker sätta munkavle på anställda, uppger Lars Clevesköld vid JOs kansli.

Antalet JO-anmälningar som gäller offentlighet och sekretess har ökat kraftigt under hela 90-talet.

— Däremot har det blivit färre anmälningar mot myndigheter som försöker sätta munkavle på anställda, uppger Lars Clevesköld vid JOs kansli.

1990 fick JO in 171 anmälningar som rör offentlighet och sekretess, exempelvis mot myndigheter som inte lämnar ut offentliga handlingar, som efterforskar källor etc. Sedan dess har antalet anmälningar i den kategorin ökat år från år och uppgick 1997 till 313 stycken. Det innebär alltså nästan en fördubbling sedan 1990.

En förklaring kan givetvis vara en ökad anmälningsbenägenhet. Men JOs handläggare Lars Clevesköld tror att ökningen även återspeglar att myndigheterna gör sig skyldiga till fler övertramp.

—Den här kategorin innehåller inte så stor andel grundlösa anmälningar, säger han.

Sedan ett par år tillbaka har dock anmälningar om munkavle på underlydande klingat av.

—Frågan har debatterats så mycket att myndigheterna kanske tagit lärdom.

Tidningen Journalisten har tittat närmare på de JO-beslut från i fjol som bygger på anmälningar från journalister.

De vanligaste klagomålen gäller dokument som aldrig diarieförs och offentliga handlingar som inte lämnas ut.

Några exempel från 1997:

• En reporter på Kristianstadsbladet ville ha ut ett brev som en kommunanställd skickat till personalnämnden. Den anställde hade i brevet kritiserat arbetsförhållandena inom kommunen. Nämndens ordförande uppgav för reportern att han inte kände till brevet. Sen svarade personalchefen att brevet var arbetsmaterial och därför inte kunde lämnas ut.

JO slog fast att brevet inte var ett “led i myndighetens verksamhet” och att det därför borde ha såväl diarieförts som lämnats ut till Kristianstadsbladet.

• Blekinge Läns Tidning ville se några fakturor som fanns hos ett kommunalt fastighetsbolag men fick nobben. Kammarrätten ålade bolaget att lämna ut papperen men en månad efter domen hade tidningen ännu inte fått dem.

Bolagets VD uppgav att han inte vågade ta ansvar för att lämna ut fakturorna utan ville vänta till kommande styrelsemöte.

Enligt JO borde VDn ha kallat till ett extra styrelsesammanträde om han själv inte ville fatta beslutet.

• En TT-journalist bad tingsrätten i Helsingborg att faxa över några papper. Lagmannen vägrade med motiveringen att tingsrätten infört ett generellt förbud mot att faxa handlingar till medier.

JO skrev att något sådan regel inte får förekomma. En fax ska användas för att betjäna även medier, i den mån det inte stör myndighetens arbete i övrigt.

• En läkare vid i Uppsala skrev till landstingsledningen och berättade om missförhållanden på en mottagning. Detta brev liksom en skrivelse från läkarens chef belades med sekretess med motiveringen att det rörde “enskilds personliga förhållanden”. Handlingarna diariefördes inte.

En reporter på TT vände sig till JO sedan hon förgäves försökt få ut papperen. Även i det här fallet fick myndigheten en tillrättavisning av JO.

En flitig JO-anmälare är Gunnar Olsson, landstingsreporter vid Upsala Nya Tidning. Av hans tre anmälningar mot landstinget i Uppsala de senaste åren har JO uttalat kritik i två fall och läst lagen för landstinget i ett tredje.

—Visst lönar det sig att JO-anmäla, droppen urholkar stenen, säger Gunnar Olsson. Men anmälningarna har även försvårat mitt samarbete med landstinget. Det har hänt att de anmälda tagit oerhört illa vid sig.

Fler avsnitt
Fler videos