Inga straffrättsliga hinder för Tor-nod
Det finns inga straffrättsliga hinder för Journalistförbundet att starta en exitnod i anonymiseringsnätverket Tor. Det visar en projektrapport som beställts av förbundet med bidrag från Internetstiftelsen.
Den som tillhandahåller en Tor-nod är inte ansvarig för brott som begås av personer som nyttjar tjänsten, enligt rådande rättsläge i Sverige, även om en del aspekter ännu inte är prövade i domstol. Däremot varnar utredaren Paulina Rehbinder för att mediebilden av Tor-nätverket ”generellt är att Tor används av kriminella för att utföra brott” och att starta en Tor-nod kan påverka synen på organisationen.
Tor gör det möjligt för användare att surfa på internet utan att trafiken till och från användarens dator kan spåras till användarens ip-adress och används redan i dag av journalister som vill skydda källor.
Tove Carlén, jurist och etikombudsman på Journalistförbundet, medger att det är en kontroversiell fråga.
– Vilka som använder Tor kan styra allmänhetens och även domstolarnas uppfattning om nätverket. Sida har stöttat Tor för att underlätta för personer som bor i diktaturer att nyttja sin yttrandefrihet, säger Tove Carlén.
Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp kommer i februari att diskutera frågan om förbundet ska gå vidare med planerna på att starta en Tor-nod.
