Hård kritik mot
SD-bevakning

7 juli, 2016

Mediernas bevakning av flyktingkrisen och Sverigedemokraterna har varit ett återkommande tema i branschseminarierna i Almedalen, och svidande kritik mot medierna har riktats från såväl publik som paneler.

Dagens Samhälles lunchduell i Almedalen på onsdagen mellan Paula Bieler, Sverigedemokraternas integrationspolitiska talesperson och redaktör för SD-kuriren å ena sidan och Lars Nord, professor och medieforskare på Mittuniversitetet å andra sidan, visade sig inte bli så mycket som en duell som en samlad kritik mot svenska medier.

Ämnet för duellen var: ”Har journalisterna trampat snett när de granskat och bevakat flyktingkrisen och Sverigedemokraterna?” och i publiken nedanför scenen på Cramérgatan fanns åtskilliga Sverigedemokrater. Polisen hade punktbevakning på evenemanget, som dock förlöpte helt lugnt. Debattörerna var eniga om att journalistiken rörande migrationen har förändrats det senaste året.

– Det kom en brytpunkt för medierna i samband med flyktingsituationen hösten 2015, som hänger samman med en politisk brytpunkt. Det har med undantag för SD funnits konsensus i riksdagen kring flykting- och asylfrågor och medierna har passivt följt i politikens fotspår. Det är först när de etablerade partierna går olika vägar i migrationsfrågorna som vi börjar se en ny sorts rapportering i de traditionella medierna, sade Lars Nord.

Han nämnde som exempel bland annat rapporteringen kring att ensamkommande ljuger om sin ålder, som rapporterats på invandringskritiska alternativsajter under många års tid men som först nu dykt upp i traditionella medier.

– Det har inte varit en allsidig bevakning av migrationsfrågorna i svenska etablerade medierna. Man har varit alldeles för följsam. Medierna har alltför passivt speglat makten, vilket har varit negativt för förtroendet för medierna, sade Lars Nord.

Paula Bieler (SD) tog i nästa andetag avstånd från de populära konspirationsteorierna som i decennier cirkulerat i invandringsfientliga kretsar.

– Jag tror inte på stora konspirationsteorier. Jag tror inte att Lilla Saltsjöbadsavtalet ägt rum, sade Paula Bieler.

(Lilla Saltsjöbadsavtalet är en konspirationsteori som går ut på att svenska mediechefer träffats på Grand Hotel i Saltsjöbaden i mars 1987 och kommit överens om att mörklägga problem med invandring. Den har upprepade gånger bevisats vara fabricerad.)

– Däremot är jag övertygad om att medierna har undvikit att rapportera om vissa frågor av rädsla för att gynna vårt parti. Man har dumförklarat sina egna mediekonsumenter och det är uppenbart att somliga journalister känt sig bundna av osunda system inne på redaktionerna. Man har inte varit konsekvensneutral. Medierna har misskött sitt uppdrag, sade Paula Bieler.

Lars Nord menade dock att medierapporteringen förändrats efter 2010 när SD kom in i riksdagen, och att mycket av den kritik som riktats mot medierna från SD är utdaterad.

– SD borde revidera sin mediekritik. Före 2010 var SD ett ”problemparti” för medierna. Man visste inte hur man skulle hantera dem. Men attityderna har förändrats, sade Lars Nord.

På krogen Wallers två timmar senare hamnade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i ordkrig med ett par Sverigedemokrater. Seminariet om oberoende journalistik i Sverige, arrangerat av Reportrar utan gränser, hade kommit in på frågan om huruvida pressetiken kring etnicitet och brott har lämnat vita fläckar i medielandskapet som nya aktörer kunnat exploatera.

Thomas Mattsson konstaterade att så är fallet, eftersom svenska medier följer en pressetik som är snävare än vad Tryckfrihetsförordningen är. Han jämförde med den danska pressetiken som på ytan ser ut som den svenska, men presstraditionerna har gjort att medierna hanterar frågor om etnicitet och brott olika i de två länderna.

Frågan om varför SD nått framgångar trots återhållsamheten i rapporteringen, besvarade han med att det ändå tog längre tid innan ”Sverige fick in ett rasistiskt parti i riksdagen”, än vad det gjorde i Danmark. Några Sverigedemokrater i publiken reagerade starkt på epitetet och menade att det är sådana uttalanden som ”skapar politiker- och journalistförakt”.

Sveriges Radios VD Cilla Benkö fick under samma seminarium svara på frågor från Sverigedemokrater om SR-journalisternas politiska tillhörighet, hon avfärdade kritiken, märkbart irriterad.

Brit Stakston, mediestrateg och VD för Blank Spot Project, gick under diskussionen ut i hård kritik mot kulturen på landets redaktioner där hon menar att det frodas ett förakt mot mediekonsumenterna.

– Det finns ett journalistförakt ute i landet, men det finns också ett genuint läsarförakt ute på redaktionerna. Människor är smartare än vi tar dem för, sade Brit Stakston, och varnade för att journalister och redaktioner tenderar att misstolka nätlogiken.

– Hur påverkas debattklimatet av att medierna i fem månader matar oss med freakshowen Donald Trump? Eller att man skapar fiktiva folkstormar av extremyttringar i sociala medier? Folket är inte synonymt med anonyma Twitterkonton. 300 personer kan skapa en digital gräsrotsrörelse när det bara är en procent av befolkningen som skapar innehållet på nätet, sade Brit Stakston.

På branschseminarierna och -debatterna under Almedalsveckan har kritiken mot mediernas hantering av SD varit betydligt skarpare än tidigare år.

Under ett samtal om åsiktskorridoren i Expressens monter i Almedalen i tisdags beskrev Fokus chefredaktör Johan Hakelius mediernas omställning i migrationsfrågan som en ”svängning över en natt” och tillade att så länge medierna ägnar sig åt skitfrågor eller Södermalmsfrågor växer SD.

Under Tidningsutgivarnas och Institutet för mediestudiers välbesökta seminarium ”Mörkar medierna?” på onsdagen konstaterades att medierna inte behandlat SD och migrationsfrågan på ett konsekvensneutralt sätt, och de som gör det utsätts ofta för hård intern kritik. Seminariet utgick från Institutet för mediestudiers bok Migrationen i medierna som kom ut tidigare i år.

Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg berättade att de ganska snart efter att ha granskat radikal islamism vid moskén i Gävle blev anklagade för att vara rasister.

Publicistklubbens ordförande Björn Häger menade att det skett förändringar efter flyktingkrisen hösten 2015.

– De journalister som granskade religiöst kvinnoförtryck i Stockholmsförorter blev hårt ansatta, men jag tror att vi är förbi det där nu, sade Björn Häger.

Björn Häger som granskat mediebevakningen av SD inför valet 2010 i boken Problempartiet, menade att problemen medierna hade med att förhålla sig konsekvensneutrala kvarstod inför valet 2014 men att det nu har börjat ske förändringar. Han tror att den ängslighet som funnits runt etnicitet är på väg att försvinna.

– Nu har vi ett mångkulturellt land och det är inget konstigare med att en person är från Eritrea än att en person är från Värmland. Jag tror vi kommer att få se uppgifter om bakgrund publiceras oftare i svenska medier, sade Björn Häger.

Rouzbeh Djalaie, agendaredaktör på Sveriges Radio P4 och P5 Stockholm, ansåg att den ängslighet svenska medier haft kring flyktingfrågor inte varit negativ.

– Det är bra med ängslighet. Det här handlar om människor som har farit illa och som är på flykt. Man ska vara lite ängslig och eftertänksam när man rapporterar om dem. Man ska inte behandla invandringen som man behandlar reporäntan, sade Rouzbeh Djalaie.

Han menade att den fixering medierna haft vid att inte gynna SD varit skadlig, men att när nu tidvattnet vänt saknas urskillningen åt andra hållet.

– När någon kastar en tallrik mot en annan person på ett asylboende blir det en nyhet. Det är orimligt.

Johannes Nesserjohannes.nesser@journalisten.se