Kritik mot mediernas tystnad om EUs censurbeslut
Den EU-dom från i somras som godkänner EU-förbudet av RT och Sputnik kör över det svenska censur- och distributionsförbudet. Ändå har svenska medier varit tysta, skriver frilansjournalisten Staffan Dahllöf.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver frilansjournalisten Staffan Dahllöf att den dom i EU-domstolen som i somras godkände EUs utrikesministrars beslut att förbjuda spridningen av de statskontrollerade ryska medierna RT och Sputnik inom EU strider mot den svenska grundlagens censur- och distributionsförbud.
Trots det har både ministerrådets beslut och domstolens avgörande förbigåtts med tystnad i Sverige, skriver Dahllöf.
”En möjlig förklaring är att EU-bevakningen i svenska medier har reducerats till ett fåtal Brysselkorrespondenters dagliga slit. Trots snart 27 års medlemskap är EU fortfarande något som pågår därnere, i utlandet. (…) Tänkbart kan också vara att de två besluten inte anses ha nyhetsvärde; men uppfattas som en normalitet, en icke-händelse. Möjligen, spelar rädslan för att förknippas med den ryska propagandamaskinen in i det mediala och politiska ointresset”, skriver Dahllöf.
Grundproblemet med EU-beslutet, som borde debatteras, är inte att vi förlorar tillgång till den ryska propagandan, skriver Dahllöf.
”Sputnik och RT kan nås med VPN. Svenska och internationella medier ser det fortfarande som sin uppgift också att redogöra för de officiella ryska ståndpunkterna. Problemet är att domstolen – liksom ministerrådet tar på sig uppgiften att avgöra vad vi som medborgare ska ha tillgång till. Vi förväntas inte själva kunna hantera obearbetade påståenden från diskutabla källor”, skriver Staffan Dahllöf.
