Här görs radio för att bryta igenom den ryska censuren

Renstiernas gata, Södermalm, Stockholm. Över den av data nästan sjudande serverhallen inne i den tidigare Kalla kriget-bunkern Pionen sitter tre journalister i en provisorisk radiostudio och väntar på en gäst.

Olga Maxe, Max Lapitskij och Jurij Gourman jobbade i många år på den ryskspråkiga redaktionen vid Radio Sweden (SR). Sveriges Radio lade ned sina sändningar på ryska för tolv år sedan. När Bahnhof hörde av sig och ville dra igång nyhetssändningar var det självklart att hoppa på, säger Jurij Gourman:

– Jag kände att det var värt att försöka och var lockad av att sända på kortvåg. Med en president som Putin lägger man inte ned kortvåg som Sveriges Radio gjorde.

Annons

Uppdraget känns viktigt och uppfordrande.

– Jag känner mig yngre än jag gjort på tio år, säger Olga Maxe.

Dagens nyhetstimme ska förutom gästen Ekaterina Sisfontes, ansvarig för konstauktionen Konst för Ukraina, bland annat rymma en återsändning av Ukrianas president Zelenskys tal till ryska journalister.

Nyhetssändningarnas fokus är krigsutvecklingen i Ukraina, men de tar också upp reaktionerna på kriget i Sverige och berättar om flyktingarna som kommer hit. Redaktionen har helt fria händer.

– Det var ett villkor för att jag skulle hoppa på, säger projektledaren Ralf Persson, med bakgrund på Utbildningsradion.

Kortvågsradion mot Ryssland är det mest angelägna han jobbat med under sina många år på public service.

– Informationen i Ryssland är enormt ensidig. Det här är ett försök att balansera upp det, säger Ralf Persson.

Det var den 11 mars som den svenska internetleverantören Bahnhof gick ut med att man startar radiostation för att bryta igenom den ryska censuren och ge det ryska folket en annan bild än de får av Putins propagandamedier.

Arbetsnamnet var från början Nord Stream 3 men det skrotades till förmån för Echo Sthlm – en tydlig anspelning på den oberoende, långlivade radiokanalen Echo Moska som stängdes ned av Ryssland en vecka in i kriget.

Redaktionen spelar in tre nyhetsprogram per vecka. De läggs först upp som podd på bland annat Telegram, som fortfarande kan nås av många ryssar. Samma natt sänds det mot Ryssland från en radiomast i östra Tyskland. Planerna att sända från masten ovanpå bunkern i Vita bergen i Stockholm fick överges eftersom det tog så lång tid för svenska myndigheter att bevilja tillståndet.

– Kriget pågår här och nu, vi kände inte att vi kunde vänta. Det här är lika mycket ett informationskrig som ett reguljärt krig, säger Bahnhofs kommunikatör Markus Eriksson.

Varför startar en internetleverantör redaktion och gör journalistik? Beslutet ligger i linje med företagets värderingar, menar Markus Eriksson.

– Bahnhof har alltid försvarat yttrandefriheten, det är något vi tror på på riktigt. Dessutom har vi ukrainska anställda. Vi har evakuerat en handfull hittills.

För att kunna lyssna på Echo Sthlm från Ryssland krävs en kortvågsmottagare. Hur många man når går inte att veta, säger redaktionen. Masten är riktad mot Moskva, men av lyssnare som hört av sig vet man att sändningen går att höra även i Sibirien.

– Alla som hör av sig är mycket nöjda, säger Olga Maxe.

Samtidigt är projektet bara två veckor gammalt, det behövs mer tid för att bygga upp en publik, påpekar Jurij Gourman.

De är inne på frilanskontrakt. Hur lång satsningen blir kan Bahnhofs kommunikatör inte svara på.

– Planen är att driva det vidare så länge det behövs, kanske också med hjälp av ideella krafter.

Ett delmål har redan uppnåtts, menar Markus Eriksson: andra svenska medier har börjat rapportera på ryska. SR har lanserat en ryskspråkig nyhetspodd och Dagens Nyheter översätter texter till ryska.

– Vi ville visa att det här behövdes.