Gå direkt till textinnehållet

Han skrev psykedelikans svenska kulturhistoria

I en ny bok om svenskarnas förhållande till psykedeliska droger beskriver journalisten Leonidas Aretakis egna trippar. ”Det är för starkt att säga att det krävdes för att skriva om ämnet, men jag landade i det.”

I nyutkomna boken Extas i folkhemmet (Natur & Kultur) skriver Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman och frilansmedarbetare i DN Kultur, en psykedelikans svenska kulturhistoria. Han gör nedslag från Carl von Linné till etnobotaniken på 60-talet, där KI-forskare gjorde våghalsiga experiment i djungeln. Och vidare till sextiotalets svenska hippiekultur och dagens psykologledda trippar och det växande forskningsfältet runt psykedelika mot depression.

Ingången till boken var en kulturartikel i DN där Aretakis skrev om två nya böcker, bland dem Michael Pollans Psykedelisk renässans. Efter att ha satt punkt hade Aretakis mycket kvar att säga.

– Ämnet låg i tiden och det har så många dimensioner. Jag försökte få in så mycket i den texten, religion, filosofi, militärhistoria, kulturhistoria… Det var omöjligt. I researchen upptäckte jag att det fanns en berättelse om Sverige som går ifrån det man kanske föreställer sig. Det fanns en oberättad historia om svenskarnas intresse för extas.

Annons Annons

Leonidas Aretakis säger att han vill rubba bilden av Sverige och svenskheten, omvärdera den svenska självbilden.

– Ofta framhåller man Sverige som ett svalt, kalkylerat folk som fikar snarare än har extatiska ritualer med trumspel och djurhudar. Men extasen spelade en grundläggande betydelse i fornnordisk religion. Vi har Odin som dricker ur sin extasbringare, och völvorna, de kvinnliga schamanerna som reser runt och spår in i framtiden.

Det forskas på psykedelika som antidepressivum, medelklassen åker på ayahuascaretreats, men evidensen saknas ännu. Finns en risk att du och andra journalister bidrar till en ansvarslös hajp som kan spricka?
– Jag skriver att jag inte vet om jag tror att jag själv har hjälpts av de rus jag beskriver. Jag är inte säker på att det är något slags frälsning alls. Forskningen kommer själv få bevisa sitt eget existensberättigande, det är väldigt tidigt fortfarande.

Samtidigt menar han att medieintresset (nyligen sände till exempel SVT Vetenskapens värld avsnittet ”Frisk av magiska svampar”) är motiverat.

– Sedan 90-talet när SSRI började användas väldigt brett har det inte kommit några genombrott inom psykiatriforskningen. Därför finns det bland forskarna själva en hajp, det här är inte bara en medieskapelse.

Leonidas Aretakis menar att man samtidigt måste förhålla sig ”nyfiket kritiskt” till den psykedelika renässansen.

– Den miljö där psykedelika är störst idag är inom ”burnerkulturen”, där Silicon Valley-klassen reser till [ökenfestivalen] Burning man. Den har till och med kallats för Silicon Valleys kulturella infrastruktur av en forskare. Det här är ingen liten subkultur, utan världens kanske mäktigaste bransch.

Det psykedeliska kapitalet som börjar komma in efter år av ideell forskning kommer från sådana som den kände investeraren Peter Thiel, riskkapitalist bakom internetjättar som Airbnb.

– Han är fortfarande en Trumpfinansiär, och är med och övervakar den mexikanska gränsen. Är det här de bästa frontfigurerna för det här medicinska uppvaknandet? Det är jag inte så säker på. Så man måste förhålla sig skeptisk till hajpen också, och inte låta läkemedelsindustrin definiera vad som i sig är oerhört intressanta substanser och fenomen.

Du beskriver egna trippar i boken. Är det oproblematiskt för din roll som journalist?
– Jag tänkte självklart mycket på den frågan. Jag kände att jag hade intervjuat många personer som själva blottat personliga upplevelser, delvis tabubelagda. När de gör det ville jag vara med dem i det. När jag skrev min första artikel träffade jag en psykolog för ett övervakat rus, för att veta vad jag skriver om.

Han menar att han lade sig i en tradition av mer deltagande journalistik, i en skribent som Tom Wolfes fotspår.

– Det är för starkt att säga att det krävdes för att skriva om ämnet, men jag landade i det.

Din bok har blivit läst som ett debattinlägg mot svensk narkotikapolitik, tillsammans med journalisten Johan Wickléns nya bok. Är den det?
– Jag ser absolut inte min bok som ett inlägg i den debatten. Det här är en bok om Sveriges historia och hur svenskarna förhållit sig till psykedelika, säger Leonidas Aretakis.

Fler avsnitt
Fler videos