Exiljournalisten Ali Javanmardi: ”FBI har ringt och varnat mig”

Den kurdiska exiljournalisten Ali Javanmardi flydde Iran som 19-åring och har idag amerikanskt medborgarskap. I tretton år var han journalist på Voice of America. Idag driver han den egna nyhetskanalen Ava Today, som på sajt och sociala medier publicerar nyheter om den iranska regimens maktmissbruk och övergrepp.

Det kommer med ett pris. Ali Javanmardi har en ständig hotbild mot sig. Han bär vapen så fort han rör sig någonstans, både i det nya hemlandet USA och kring tv-studion i irakiska Kurdistan.

– Det är rent självförsvar. Regimen vill inte att man publicerar något om dem. Alla ska prata med en röst, säger Ali Javanmardi.

Annons

”Det är naturligt att de vill döda mig”, säger han i dokumentärfilmaren Nahid Persson Sarvestani nya film Son of the Mullah, som har biopremiär på fredag.

2019 börjar Nahid Persson följa den iranska exiljournalisten Roohollah Zam, som driver en nyhetskanal från Frankrike. Trots att Zam har ständigt skydd av fransk säkerhetspolis lyckas den iranska staten infiltrera hans verksamhet. Han lockas till Bagdad för en eftertraktad intervju, där han kidnappas till Iran och ett år senare avrättas av regimen genom hängning.

Ali Javanmardi var vid samma tidpunkt nära att själv föras bort till Iran. Veckorna innan Rooholla Zam blev kidnappad uppvaktades Javanmardi av en iransk kvinna som uppgav sig vara journalist. Hon försökte förmå Javanmardi att besöka hennes hotellrum i Irbil, där han skulle få viktig information.

– Det var en klassisk ”honey trap”, alla varningssignaler blinkade, säger han.

Dagen därpå fick han höra att vännen Roohollah hade tillfångatagits.

– Jag önskar att han hade berättat att han tänkte åka till Bagdad – jag hade varnat honom. Jag blev chockad och väldigt ledsen över det som hände honom. Roohollah var speciell. Han var son till en mulla, hade pengar och alla möjligheter i Iran. Han valde att lämna allt för friheten, säger Ali Javanmardi.

Den iranska kvinna som försökte lura Ali Javanmardi dömdes 2019 i en regional kurdisk domstol, för deltagande i en iransk underrättelseplan om att kidnappa och föra honom till Iran.

Enligt en ny rapport från svenska Reportrar utan gränser lever exiljournalister ofta farligt även i Sverige. Hur bra är amerikanska myndigheter på att skydda dig?
– FBI och amerikanska ambassader har ringt mig flera gånger och varnat för att jag är i fara. De har sagt åt mig att lämna en plats eller att inte åka till en plats.

Han känner sig inte orolig för att bli bortförd på amerikansk mark, men det finns regimtrogna fundamentalister i USA också, säger han.

Nahid Persson och Ali Javanmardi i Stockholm. Foto: Hanna Lundquist

Nahid Persson Sarvestani berättar att hon brukar få hot efter varje film hon publicerar. Men den här gången kom de redan under arbetet med filmen. Beslutet att rikta kameran mot just iranska exiljournalister kom ur en frustration över svenska mediers bevakning av Iran, säger hon.

– Det är kaos i Iran, men vi hör nästan ingenting om det i svenska medier. Svensk tv och radio är ganska bekväma, ofta använder de den iranska regimens uppgifter. Vi litar mer på våra exiljournalister, vi vet att de står bakom människorna i Iran, och vet att de får material direkt från folket. Iranierna har blivit sina egna journalister eftersom ingen kan åka dit och rapportera sanningen, säger hon.

Under hennes arbete med filmen släppte den iranska regimen plötsligt en fejkdokumentär om Roohollah Zam, som fick många att tvivla på honom. Även Nahid Persson var osäker: han var ju ändå en prästson – kanske arbetade han i själva verket för regimen, tänkte hon.

Sedan kidnappades han.

– Jag fick jättedåligt samvete, för att jag själv hade tvivlat, inte svarat på hans sms några gånger. Han hade blivit helt isolerad av oppositionen sedan den här ”dokumentären”.

Hon hoppas att hennes film ska ge människor insikt om att den iranska regimens brutalitet inte stannar vid Irans gränser.

– Förutom Roohollah blev [svensk-iraniern] Habib Chaab kidnappad i Turkiet och avrättad för bara några månader sedan. Sverige skulle ha kunnat trycka på mer, men har ekonomiska förbindelser med Iran. Precis som president Macron hade kunnat göra allt för Roohollah – men han gjorde ingenting.

Gränsen mellan journalistik och aktivism är tunn i den iranska diasporan av filmare och journalister. Ali Javanmardi konstaterar att hans kanal inte längre bara publicerar nyheter, utan har åsikter också.

– Vi uppmanar människor att slåss mot regimens korruption. Vi pratar om lösningen: regimen måste falla.

Nahid Persson Sarvestani frågar hur hon skulle kunna förhålla sig neutral till en regim som avrättat hennes bror och så många andra unga människor.

– Och exiljournalisterna som inte tar betalt för sin verksamhet, jo, då är man aktivist, säger hon.