”Det är grumligt vad källskyddet betyder idag”

11 januari, 2018

FOTO: Polisen Samtal med Journalister är extra utsatta för hot- och hat på nätet. Polisen Anders Ahlqvist, utredare vid IT-brott, menar att mediehusen har en del att jobba med för att de ska kunna klara ut fler av brotten. ”Det är grumligt vad källskyddet betyder idag”, menar han i en känga till bland annat SVT.

Kommentarer på Facebook som polisanmäls ledde de till 18 domar under 2017. De flesta som har åtalats har dömts för hets mot folkgrupp. Fallen har blivit fler, antalet domar har mer än fyrdubblats på fyra år, skriver SR. Samtidigt är 18 en blygsam siffra om man ser till att det här är ett av våra vanligaste brott idag, menar Anders Ahlqvist, rutinerad polis och utredare med bara 57 dagar kvar till pensionen.

– Det är inte bara ni i medierna som är utsatta utan alla som på nåt sätt deltar i samhällsdebatten. Skälen till att brottsligheten ökar är för att man kan helt enkelt. När man tidigare behövde skriva en insändare till tidningen så finns det andra kanaler idag. Så enkelt är det ju för mig, säger Anders Ahlqvist.

Trots att antal uppklarade brott ökar är det här en typ av kriminalitet som ni har svårt att klämma dit. Varför?

– Den första anledningen är att det är låg anmälningsbenägenhet på de här brotten. Sen lämnar man inte alltid så bra upplysningar till oss. Man har inte sparat texten eller bilden där det hotas, så det går inte för oss att spåra. Sen har vi en datalagringslag som är obefintlig i det här landet efter den så kallade Tele2-domen vilket har försvårat för oss radikalt. Det ser vi inte bara med hot och hatbrotten utan även vid barnpornografibrott som är väldigt viktiga för oss. Vidare, enligt mig, är att kunskapen också är väldigt låg om de här brotten hos rättsväsendet. Då menar jag inte bara hos polisen utan också åklagarna. Det finns flera utredningar från bland annat BRÅ som slår fast det här, säger Anders Ahlqvist.

Hur ska det bli bättre?

– Om jag bara tittar ur mitt perspektiv hur poliserna ska bli bättre så behöver vi bättre förutsättningar. Man klagar på att vi inte gör vårt jobb, men med den andra handen så tar man bort förutsättningarna i form av datalagen, så det finns mycket för lagstiftarna att göra här. Sen måste också polisen bli bättre på den här typen av brott. Vi behöver specialutbildade poliser som kan bistå i de här utredningarna eftersom man inte lär sig det här på polisutbildningarna idag. Andra faktorer som också spelar in är att vi har en attityd i samhället där man tillåts låta på ett speciellt sätt på nätet som man aldrig skulle tillåtas annars. Där har vi alla ett ansvar, du, jag och alla andra. Vi ser också stora brister hos de här sociala medie-plattformarna som säger sig vara en förmedlare men inte tar ansvar för vad som sprids via dem, även om det nu händer saker i exempelvis Tyskland med nya lagar. Problemet när vi diskuterar de här frågorna är också att det också finns en annan sida som menar att vi censurerar internet, vilket gör att de här blir en komplicerad fråga. Vi vill ha yttrandefrihet men folk ska inte behöva känna sig hotade. Det där är såklart en fråga som ligger långt över polisens huvud att besluta om. Jag är inte avundsjuk på lagstiftarna som måste ta hänsyn till alla de här sakerna samtidigt, fortsätter Ahlqvist.

Vad behöver ni normalt för bevis för att kunna klara upp sådana här brott?

– Först och främst måste vi verkligen få reda på vad som hänt och du måste anmäla direkt. Vi behöver dokumentation över vad som skrivs, bara på youtube publiceras det hundratals timmar varje minut så vi behöver en exakt sökväg för att kunna hitta. Jag brukar jämföra det med att du skulle vänta tre veckor med att anmäla ett inbrott i lägenheten, och då finns det ju inga spår kvar? Såklart är det också viktigt för oss att man är villig att ställa upp och berätta vad som har hänt, och där har vi problem med företrädare för vissa medier. En del vill sällan berätta eftersom de menar att man hamnar i konflikt med källskyddet. Det är grumligt idag vad källskyddet betyder. Ett exempel är när en SVT-journalist anmälde att den utsatts för brott och då tänkte vi, nu jäklar ska vi utreda det här, men det sprack direkt eftersom SVT inte loggar IP-adresser på nätet med hänvisning till källskyddet. Ett annat exempel kommer från förra året och den stora IT-attacken mot flera mediehus där vi såg en otrolig upprördhet över detta, och vi la ned stora resurser, men mediehusen ville inte lämna ut vissa loggar med hänvisning till källskyddet. Jag har respekt för det beslutet men då kan man inte heller förvänta sig att detta utreds. Jag tror att vi behöver diskutera de här frågorna i lugn och ro med mediehusen innan det händer sådana saker, vad vill vi? Hur vill vi ha det?

Samtidigt ser vi ett annat problem idag där de som utför brotten vet precis hur man ska uttrycka sig. I ett uppmärksammat fall som vi har skrivit en del om ser vi att de som hotar vet att när de uttrycker sig mer generellt, exempelvis att ”någon borde trycka upp en kniv...” så undkommer man straff?

– Det är helt riktigt att man är medveten om lagstiftningen idag, men det där är en nivå ovanför mig, det måste man diskutera med lagstiftarna. Nu sker det en del förändringar i lagstiftningen vid årsskiftet då det bland annat kommer ett nytt brott som heter olaga integritetsintrång. Så det sker en del förbättringar, men det är hela tiden en balansgång mellan yttrandefrihet och skyddet för medborgarna. Som sagt, jag är inte avundsjuk på lagstiftarna som ska ta hänsyn till allt det här och har respekt för att det inte är lätt.

Behöver lagstiftningen ändras?

– Jag tycker man ska fundera mer på om man bör ha någon form av lagstiftning som tar hand om de här indirekta hoten som flyger under radarn. Som gör det svårare att komma undan genom att uttrycka sig på ett speciellt sätt.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Samtal med

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Hatad

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies