Dagspressklubbarnas krav i avtalsrörelsen: pengar, pengar, pengar
Inflationen och låglöneträsket i landsortspressen präglade Journalistförbundets avtalskonferens för Sveriges dagspressjournalister. Klubbarna vill se höga garantibelopp och fördubblad OB-ersättning i det nya avtalet, samt en lägstalön efter 20 år i yrket – en ”kontrollstation för veteraner”.
Under Journalistförbundets avtalskonferenser de senaste tio åren har arbetstidsförkortning legat högst på kravlistan. När avtalsrörelsen 2023 nu startat i förbundet i och med tisdagens avtalskonferens rörande dagspressavtalet står det klar att tid inte längre är pengar. Pengar är pengar. Och journalistklubbarna vill ha massor av pengar.
Kravlistan som skickas från dagspressklubbarna på konferensen till avtalsdelegationen toppas av insatser för höjda lägstalöner och höjd ersättning för obekväm arbetstid (OB). Flera vill se en översyn av OB-tiderna och ställde krav på fördubblad ersättning, eftersom den är så låg i jämförelse med exempelvis public service. Som Erika Wiman Snäll, ledamot i förbundsstyrelsen och lokalredaktör på Barometern, uttryckte saken under diskussionen på avtalskonferensen:
– Går jag på kommunfullmäktige en hel kväll får jag 50 spänn i handen i OB.
Flera röster höjdes för ett högt garantibelopp om upp till 1 500 kronor i månaden till alla medlemmar i lönehöjning eftersom inflationen är exceptionellt hög. Ett förslag om ett engångsbelopp, en gratifikation, om 20 000 kronor skickades också vidare till avtalsdelegationen.
Dagspressklubbarna från såväl storstäder som övriga landet lyfte problemet med den växande löneklyftan mellan stad och land. Storstadsjournalister inom dagspress tjänar i snitt över 12 000 kronor mer i månaden än journalister utanför de tre storstäderna. Klyftan kan orsaka en splittring inom förbundet, varnade Janne Spångberg, ordförande i journalistklubben på Expressen:
– Det här är livsfarligt för oss som organisation,
För att få upp lönerna föreslogs inrättandet av en ”kontrollstation för veteraner”, som ska se till att de som har jobbat som journalister under en längre tid når upp till en viss lönenivå.
– Löneutvecklingen stannar av efter att man fyllt 50 år. Många 50-plussare har sannolikt haft reallönesänkningar i flera år, sade Margaretha Levin Blekastad, ordförande i Promediaklubben.
Konferensen ville också få inskrivet i dagspressavtalet att strukturellt felaktiga löner ska rättas utanför potten, så att inte lönepotten används för att justera upp alltför lågt satta ingångslöner.
Flera klubbar ville också att Aftonbladets fortbildningspott skulle in i avtalet. På Aftonbladet kan de anställda genom ett gammalt lokalt avtal avsätta upp till 1 500 kronor i månaden för att spara ihop till att ta tjänstledigt för att gå en utbildning. Arbetsgivaren bidrar med lika mycket som arbetstagaren avsätter, upp till maximalt 54 000 kronor.
Kravlistan till avtalsdelegationen innehåller också arbetstidsförkortningar, mer tid för återhämtning, friskvårdstid, samt ökad flexibilitet när det gäller distansarbete.
Dessutom vill konferensen se att meddelarskydd införs i dagspressavtalet.
Fakta
Avtalsrörelsen 2023
Journalistförbundets fem kollektivavtal med Medieföretagen löper ut den 31 mars 2023: dagspress, public service, kommersiella etermedier, tidskrift och bemanning. I höstas utsågs förbundets avtalsdelegation som bland annat ska ta fram de konkreta kraven i förhandlingarna och under januari och februari genomförs fem avtalskonferenser för vart och ett av avtalen, där fackliga företrädare skickar med förslag till avtalsdelegationen.
