Gå direkt till textinnehållet

Åsa Linderborg: ”Journalister måste berätta om hoten”

Efter att Aftonbladet Kultur inledde sin granskning av nätsajter som sprider främlingsfientlig propaganda har tidningens kulturchef Åsa Linderborg mottagit en mängd dödshot. Hon säger till Journalisten att hon inte ångrar granskningen, och uppmanar fler journalister att berätta om de hot de får.

I en artikel i dagens Aftonbladet berättar Åsa Linderborg om hoten hon har fått efter Aftonbladets granskning av extremsajterna: ”Granska skiten!”

Grova påhopp och ett fullständigt oresonligt hat vällde upp ur avgrunden mot henne, men också dödshot. Hennes hemadress publicerades i anslutning till ett av dödshoten. Sajten Avpixlat, som drivs av sverigedemokrater, uppmanade sympatisörer att förfölja henne.

Hon tvingades lämna sin bostad och bo på annat ställe ett tag, medan larm och säkerhetsfönster installerades. Hon ändrar sina rutiner, pratar aldrig i mobiltelefon utomhus och dricker inte alkohol på krogen. Hoten är polisanmälda.

– Jag har varit mer ledsen än rädd. Jag känner en väldigt stor sorg. Hatet bottnar i en social oro som jag kan förstå. Jag kommer från ett lågprivilegierat hem, och jag vet att det finns en oro hos många svenskar. Man har inte jobb, man är sjuk, man vet inte om barnen ska få jobb – och sedan kanaliseras detta i ett hat mot invandrare, men det är där min förståelse slutar, säger Åsa Linderborg till Journalisten.

Trodde du att reaktionerna skulle bli sådana här på er granskning?
– Både och. Jag trodde att det skulle bli reaktioner, och jag förstod att det skulle riktas ett hat mot mig, men inte så massivt och så organiserat. Jag befarade att det skulle kunna komma hot, men jag trodde inte att min familj skulle drabbas.

Om du hade vetat vad som skulle hända, hade du inlett den här granskningen ändå?
– Absolut. Men jag hade nog förberett mig på ett annat sätt och vidtagit säkerhetsåtgärder. Jag är van att bli hatad, jag har vänsterbakgrund och är radikal och har varit en underdog. Att bli hatad, fine. Jag är van vid det. Men hoten ska man inte acceptera.

Vad har varit jobbigast?
– Att familjen har drabbats. Att behöva förklara för sonen varför vi inte kunde bo hemma på ett tag. Att förklara att jag är hatad inte bara för att jag är journalist utan också socialist, och att jag har blivit en negativ fixstjärna för högerextremister.

Vad har du för råd till andra journalister som upplever hot?
– Berätta om det. Jag har en lägre tröskel än de flesta när det gäller att skriva om mig själv, och jag tror att många kan känna sig dumma eller löjliga och vara oroliga för att framstå som självömkande. Det var det som gjorde att jag var tveksam till att skriva artikeln om hoten, att folk skulle tycka synd om mig, det vill jag verkligen inte. Men vi journalister måste berätta om att vi blir hotade, annars förstår inte folk. Det är en hotbild mot demokratin.

Hur har reaktionerna varit på artikeln?
– Det är som att dammluckorna har öppnats. Det är väldigt många journalister som berättat för mig om hot de har fått.

Hur mår du?
– Jag har varit mer ledsen än rädd som sagt var. Men jag har varit väldigt ledsen. Jag mår bäst när jag är på jobbet.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt