AD: Fotografer kan inte bli reportrar
AD-DOM Fotoavdelningen lades ner och två pressfotografer sades upp på grund av arbetsbrist. De krävde med stöd av turordningsreglerna att få bli reportrar.
AD-DOM Fotoavdelningen lades ner och två pressfotografer sades upp på grund av arbetsbrist. De krävde med stöd av turordningsreglerna att få bli reportrar. AD har nu slagit fast att de inte har tillräckliga kvalifikationer.De två pressfotograferna vid Västgöta-Tidningar AB sades upp hösten 1996 på grund av arbetsbrist eftersom fotoavdelningen skulle läggas ner. De krävde då att få arbeta som reportrar.
Båda fotograferna har lång anställningstid, 17 respektive 15 år, inom företaget. En av dem arbetade även som skrivande journalist under de första åren. Också den andre pressfotografen har skrivit artiklar men inte i samma omfattning som sin kollega.
Journalistförbundet drev fallet till Arbetsdomstolen. SJF krävde arbetsgivarna på skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen och hävdade att fotograferna var kvalificerade nog för att omplaceras till reportrar. Reportertjänsterna var besatta av journalister med kortare arbetstid än fotograferna.
Men SJF förlorade i AD. AD hävdade att fotograferna inte har de kvalifikationer som krävs för att bli allmänreportrar. Därmed har det inte begåtts något brott mot turordningsreglerna och SJF får betala TUs rättegångskostnader på 115 000 kronor plus ränta.
– Det är barockt att det inte skulle gå att vidareutbilda fotografer till skrivande medarbetare, säger Urban Brådhe, ordförande i Pressfotografernas Klubb. Inom både SVT och dagspressen finns det flera goda exempel på det, ta till exempel Lars Epstein på DN. Det är bara att beklaga att AD gick på TUs linje.
