Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Axel Andén
Chefredaktör och ansvarig utgivare

Makten över mediestödet hamnar hos nämnden

Det är en mörk höst, med inflation, annonsras och stora sparpaket som kommer att slå hårt mot journalistiken. Dessutom syns ytterligare ett moln vid horisonten. Om tre månader ska det nya mediestödet vara på plats, men de företag som är beroende av mediestödet för sin överlevnad har fortfarande inte fått veta vad som gäller. Hur kunde vi hamna här?

Mats Svegfors överlämnade sin utredning i juni 2022 och den var då väl förankrad i riksdagen. Den tillsattes av en miljöpartistisk kulturminister, överlämnades till en socialdemokratisk och blev till proposition under en moderat.

Flera avgörande detaljer har däremot skickats vidare som Svarte Petter av alla inblandade och kan därför landa hos myndigheten MPRT och dess mediestödsnämnd.

En sådan är själva anslagsfördelningen. Eftersom stödet inte längre ska vara en rättighet, utan fördelas efter hur mycket pengar som finns, måste någon prioritera om pengarna inte räcker till. Det är dessutom större osäkerhet kring totalsumman nu eftersom fler aktörer ska kunna söka stöd.

Det är också oklart hur mycket pengar som ska gå till de nationella nischtidningar som anses vara av särskild vikt för mediemångfalden. Utredaren Mats Svegfors har beskrivit deras tänkta andel som ”en rännil.” Men på presskonferensen om det nya mediestödet i juni i år sade kulturminister Parisa Liljestrand att regeringen i hög utsträckning har beaktat nischtidningarna, och liknande tongångar hörs från socialdemokraterna. Det är en politiskt känslig fråga eftersom både Socialdemokraternas Aktuellt i Politiken och Liberalernas NU riskerar att förlora sitt mediestöd.

Något som står helt klart är att mediestödsnämnden kommer att få mer makt. Det tidigare stödet var rättighetsbaserat och i någon mån automatiskt. Fördelningen av det nya stödet ska däremot avgöras av en grupp människor som utses av regeringen. Och ju mindre riksdag, regering och departement förtydligar, desto mer makt hamnar hos nämnden. Det är sannolikt först när den haft sitt första möte, efter att den tagit del av alla ansökningar, som det kommer att klarna helt.

En annan fråga som har skjutits på framtiden är vad som menas med god användarför­ankring, vad är det som ska räknas? Är ett klick lika mycket värt som en betalande prenumerant? 

”Det bidde en tumme”, konstaterade Martin Jönsson i DN när den förra mediestödsutredningen presenterades. Det kan man inte säga om denna, den är på riktigt, och kommer att få stora konsekvenser för mediemarknaden. Däremot finns det fortfarande ofärdiga delar och det i sig skadar medieföretagen och journalistiken.
 

Stick

Reträtten från landsbygden
Jag har i sommar fått leva med Postnords distribution på landsbygden i Norrbotten. Leveransen av Svenska Dagbladets papperstidning kunde komma upp till fyra dagar efter publiceringsdagen. Onsdagen 2 augusti fick vi lördagstidningen, som toppade med en artikel inför VM-matchen mot Italien. En match som hade spelats på söndagen. Postnords agerande har sannolikt bidragit till att flera koncerner nu lagt ner papperstidningen i delar av utgivningsområdet. 

Granskad av Arbetet
Nyligen granskade Arbetet en säkerhetsbrist i inloggningen till Journalisten.se. Genom att skriva in ett personnummer gick det att kontrollera om personen var medlem i Journalistförbundet, eftersom det visades olika felmeddelanden. Det är sällan kul att bli granskad, men granskande journalistik ska inte betraktas som en käpp i hjulet – utan som en hjälp att förbättra sig. Det har jag försökt förklara för kommunchefer och tjänstemän och nu fick jag uppleva det själv. Tack vare Arbetets granskning blev vi medvetna om problemet och kunde åtgärda det. 

 

Fler videos
Fler avsnitt