Gå direkt till textinnehållet

My Vingren uppmanas anmäla DN-journalister till Yrkesetiska nämnden

My Vingren gjorde research för DNs prisade adoptionsgranskning, men fick ingen byline. DN-reportern Patrik Lundberg menar att Vingren har fått kredd, och att hon sagt sig vara nöjd med den.

Expressen Kultur avslöjar nu vad som hände i kulisserna när frilansjournalisten My Vingren ”snuvades” på DNs korruptionsavslöjande om internationella adoptioner, som vann Stora journalistpriset förra året och Guldspaden i år. För några veckor sedan kom DN-journalisterna Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud ut med boken Adoptionerna, som fördjupar granskningen de gjort i DN.

My Vingren anlitades 2019 av förlaget Natur & Kultur för att göra research inför en bok om internationella adoptioner som författaren och krönikören Patrik Lundberg skulle skriva. My Vingren skapade en databas, granskade adoptionsföretagen och organisationer och dokumenterade var det fanns korruption. Det var ett omfattande researcharbete, som pågick under sommaren och tidig höst 2019. När My Vingren lämnat över databasen och sina PM till Patrik Lundberg hörde hon ingenting på 1,5 år.

Under våren 2021 publicerade Dagens Nyheter artikelserien ”Barn till varje pris”, om korruption i samband med internationella adoptioner. DNs journalister Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud hade byline, men inte My Vingren, trots att en del av researchen som låg till grund för arbetet var hennes.

– Mitt kontrakt var med förlaget och jag visste inte att min research skulle komma att användas i DN. Jag har aldrig varit med om att inte ha fått kredd för ett så här omfattande researcharbete. Jag begriper inte varför de inte ger mig kredd . Kanske vill de att bara deras egna journalister ska synas, säger My Vingren till Journalisten.

Hon hörde av sig till Patrik Lundberg och krävde att få byline. Det dröjde 51 dagar innan hennes namn tillfördes i DNs nätpubliceringar i en fotnot: ”Researchern My Vingren har katalogiserat en stor mängd artiklar, myndighetshandlingar, brev och böcker som används i granskningen.”

När DN skickade in nomineringarna till Guldspaden och Stora journalistpriset fanns inte My Vingrens namn med.

– Det är ju egentligen inte rättvist. När man nominerar till Guldspaden tar man alltid med researchern i nomineringen, eftersom det är ett pris för grävande journalistik, säger My Vingren.

Varför är byline viktigt?
– Som frilansjournalist är kredd viktigt eftersom det är så jag får nya jobb.

I ett av dina mejl till Patrik Lundberg, och som Expressen publicerat, skrev du att du har ”upphovsrätt” på researchen. Vad menade du med det?
– Jag är inte jurist så jag ska egentligen inte uttala mig om upphovsrättsfrågor, men som jag ser det har jag skapat databasen samt flera PM som DN använt i sin rapportering. Jag tänker att jag är upphovsperson till den databasen, men jag är som sagt var inte jurist. Även om det inte skulle bryta mot upphovsrättslagen så tycker jag nog det är en journalistisk grundbult att alla som varit delaktiga i ett arbete, speciellt ett stort och uppmärksammat, också namnges.

Patrik Lundberg, reporter på Dagens Nyheter.

Patrik Lundberg beklagar att det dröjde så länge innan My Vingren fick cred i de artiklar där hennes research användes.

– Hon har fått kredd, både i artiklarna samt i boken och hon har uppgett för mig att hon är nöjd. Men det dröjde för länge innan hon fick kredd i artiklarna i DN, och det har jag bett henne om ursäkt för. Hon accepterade den ursäkten, säger Patrik Lundberg.

Han är förvånad över att My Vingren går ut i Expressen med kritik:

– Hur skulle vi kunna räkna ut att hon var missnöjd när hon sagt till mig att hon är nöjd?

Hur viktig var hennes research för er?
– Det var en väldigt bra kartläggning av misstänkta oegentligheter inom adoptioner och hon hade kartlagt personer och organisationer. Men vi begärde ut tusentals dokument, vi fick ut adoptionshandlingar, reste till andra länder och intervjuade väldigt många personer. Det är vi som har gjort avslöjandet.

Hur kommer det sig att My Vingren inte var mednominerad till Guldspaden, som ju är ett grävpris?
– Vi fick priset för att vi kunnat visa att adoptionsdokument förfalskats. Det fanns inga adoptionsdokument i hennes research och den ingick därför inte i metodbeskrivningen. Guldspaden är ju ett metodpris.

Han är kritisk till Expressens publicering.

Överväger du att anmäla Expressen till Medieombudsmannen?
– Jag vet inte, jag har inte resonerat om det. Jag tycker att deras publicering utmålar mig som en klandervärd person.

Gert Lundstedt. Foto: Tor Johnsson

Gert Lundstedt, ordförande i Frilans Riks, har inte fått några signaler om att det skulle förekomma att frilansjournalister som gör research inte får kredd:

– Ingen har kontaktat mig, eller så vitt jag vet någon annan i Journalistförbundet, om att man inte fått byline eller kredd när man har gjort research. Det är en självklarhet att man ska ge kredd till de som varit med i arbetet med en granskning.

Hur viktigt är det för frilansar med kredd?
– Det är oerhört viktigt, eftersom det är så man marknadsför sig. Kan man visa upp att man har gjort bra granskningar eller reportage får man lättare nya uppdrag.

Olle Wilöf, upphovsrättsjurist på Journalistförbundet, anser inte att det går att hävda upphovsrätt i detta fall.

– Det finns ingen upphovsrätt på faktauppgifter. Om jag gräver fram i Stasis arkiv att både Olof Palme och Carl Bildt var DDR-agenter kan jag inte hävda upphovsrätt på de uppgifterna. Man kan inte heller ha upphovsrätt till en sammanställning av faktauppgifter, säger Olle Wilöf.

Arbetsrättsligt finns inte heller mycket att gå på i detta fall, menar Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog:

– Avtalsrättsligt kan det däremot ha betydelse vad parterna har kommit överens om rörande hur materialet får användas, säger hon.

Justus Bennet, sekreterare i Yrkesetiska nämnden. Foto: Tor Johnsson

I teorin skulle det möjligen kunna finnas ett yrkesetiskt problem med att inte ge en researcher kredd. Justus Bennet, sekreterare i Yrkesetiska nämnden i Journalistförbundet, pekar på formuleringen i regel 13: ”Ange källan när en framställning huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter.”

– Tanken med den är att om man citerar eller hämtar uppgifter från en annan publikation ska man uppge det. Det är möjligt att det kan ha bäring i det här fallet, men det vet vi inte. Regel 13 har nämligen såvitt jag vet aldrig prövats, säger Justus Bennet.

– My Vingren får gärna anmäla till Yrkesetiska nämnden så gör nämnden en prövning.

Läs mer: ”Researchen utgör en del av en omfattande och självständig granskning – för detta har My Vingren givits kredd”

Fler avsnitt
Fler videos