Slutreplik: ”Vi behöver de stora mediehusen – för bättre sociala reportage”

Vi gör alltså samma grundanalys. Och det är absolut inte Faktum som är vår måltavla, tvärtom. Sarah Britz hyllar sin egen tidning. Och vi håller med till hundra procent om att Faktum gör bra och viktig journalistik. Vi gör också bra journalistik på SocialPolitik och det finns fler nischade medier som bevakar frågan på ett relevant sätt.

Men vi behöver tyvärr inse att både Faktum och SocialPolitik i första hand skriver för läsare som redan är intresserade av sociala frågor och väl insatta. Små publikationer sätter inte agendan, det krävs muskler för att nå ut brett. Vi vill se en ökad och förbättrad bevakning av hemlösheten av de stora mediehusen, och som en följd av detta ett större fokus på frågan i både socialpolitiken och det sociala arbetet.

Det räcker inte med att dagspress eller public service har snyftreportage inför jul, den tid då de flesta artiklar om hemlöshet publiceras. Vi vill se en regelbunden rapportering.

Annons

Inom projektet ”Förnya det sociala reportaget” jobbar vi med många olika angreppssätt. Att öka kunskapen hos journalister är ett. Vi skulle naturligtvis välkomna en ökad satsning på specialreportrar, som Sarah Britz efterfrågar. Men vi tror att fler journalister behöver ta till sig att hemlösheten är både social och strukturell. Vi vill väcka nyfikenhet, som ju är en av journalistikens viktigaste drivkrafter. Vi vill att journalisterna på de stora mediehusen ska ifrågasätta hur det går ihop att vi har en nollvision mot att barn vräks samtidigt som kurvan pekar uppåt sedan 2018. Totalt berördes 345 barn av vräkningar under första halvan av 2023, en ökning med 28 procent jämfört med samma tid 2022.

Under vårt seminarium kommer vi att berätta om hur segregationen i Stockholm tydligt visar sig på stadens akutboenden. Det är en nyhet som journalisterna hittills missat. När var det senast en journalist på besök på ett akutboende? Gruppen hemlösa rymmer en stor mångfald och många olika erfarenheter och det vill vi att mediekonsumenten ska kunna ta del av.

Och vi hoppas på att kunna så ett frö hos andra att vilja berätta om människor som lever i utsatthet på ett mer nyanserat, respektfullt och empatiskt sätt. En möjlighet att få ut denna tanke på ett strukturerat sätt är att vi tillsammans tar fram en etisk kod för sociala reportage. Något vi vill diskutera med de journalister vi möter. 

Vi saknar reportage om framgångsrika initiativ för att minska hemlösheten. Med inspiration från The Solutions Journalism Network som grundades 2013 av journalisterna David Bornstein, Tina Rosenberg och Courtney Martin hoppas vi kunna väcka ett större intresse för att bevaka initiativ som fungerar, och på så sätt öka både beslutsfattares och allmänhetens agens och hopp.

Vi har startat skrivargrupper för människor som lever i hemlöshet, för att fler ska få ta del av deras autentiska röster. Vi utbildar dem i medielogiken samt i vilka rättigheter de har. Enkäten bland människor som lever i utsatthet där vi frågat vad de själva anser om mediernas rapportering om hemlöshet är utförd i samarbete med denna grupp.

Vi samarbetar med flera lokala organisationer för att få tillgång till källor och en djupare insikt i de påfrestningar som den som lever i hemlöshet möter. Här träffar vi människor med otroliga levnadshistorier, med drömmar och livsfilosofier som bara väntar på att berättas. Några av dessa kommer journalisterna att kunna träffa under vårt seminarium.
 

För ”Förnya det sociala reportaget”,
ett projekt med stöd från Allmänna Arvsfonden

Anna Fredriksson, journalist
Maria Nilsson, journalist
Elin Engström, journalist
Anders Löwdin, fotograf
Fredrik Bergman, journalist
Ingela Sommarström, fotograf
Malin Jakobsson, journalist
Niklas Lindstedt, journalist

Läs den första debattartikeln i ämnet här: ”Hemlösheten ökar men medierna visar oroväckande ointresse”

Läs Faktums svar här: Replik: ”Det finns genomarbetad journalistik om hemlöshet – i Faktum”