Sekretessen som kan leda till en bättre OSL-lag

14 september, 2020

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT Kammarrättens dom om sekretessbelagd skolstatistik har upprört många. Men Mats Amnell, rådgivare vid FOJOs Offentlighetsjour, menar att detta öppnar en möjlighet att göra något åt en av de mest problematiska begränsningarna i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Nu är rätt tid för Journalistförbundet, Grävande journalister och andra anhängare av offentlighet att agera.

Den uppmärksammade domen är egentligen ingen överraskning. I praktiken har det som händer inom skolan sedan länge förekommit i andra delar av offentlig verksamhet. I flera av landets regioner drivs en del av vårdcentralerna av privata aktörer, vilket innebär att offentlighetsprincipen upphört att gälla i de verksamheterna.

Förändringen har inneburit att insynen i den kvarvarande verksamheten minskat. Resonemanget går ut på att dessa numera är konkurrensutsatta och omfattas av affärssekretess.

De senaste åren har vårdcentralers ekonomiska resultat och budgetar kunnat hemlighållas (1253-15 Kammarrätten i Sundsvall och 5298-14 Göteborg). Regioner har också nekat låna ut uppgifter om bemanning och vakanta tjänster på vårdcentraler av samma skäl.

Den uppmärksammade domen om friskolor är alltså bara en av flera liknande. I förlängningen av denna kan nu sannolikt nästan varende kommunal skola vägra lämna ut uppgifter om antal elever, bemanning, studieresultat, skolmiljö, pedagogisk inriktning med hänvisning till att skolan konkurrerar på marknad om elever och att uppgifterna är känslig affärsinformation som kan ge konkurrensnackdelar.

Samma sak gäller förmodligen tjänsten Äldreguiden på Socialstyrelsens hemsida där brukare kan jämföra olika statistiska kvalitetsfaktorer på olika äldreboenden.

Det är så klart inte så här våra politiker har tänkt sig att det ska fungera. Friskolor och privatisering har ändå från början motiverats med att dessa ska bidra till en flora av alternativ där brukarna kan göra val. Nu riskerar dessa valmöjligheter att begränsas. Därför är det troligt att lagen kommer att ändras för säkra allmänhetens insyn och möjligheter att välja.

Och det är då chansen finns att även göra andra förändringar av reglerna om affärssekretess som i sin nuvarande utformning bidrar till att missförhållanden, korruption och ren kriminalitet kan fortgå i skydd av sekretessen.

Så här fungerar det idag.

OSL innehåller en rad bestämmelser som ska skydda enskilda personer och företag från insyn i privata angelägenheter, vilket är helt rimligt. Ett företag ska inte behöva riskera att känslig affärsinformation lämnas ut till en konkurrent bara för att företaget gör affärer med en myndighet.

Men det finns också situationer när insyn är motiverad. Exempelvis när privat entreprenörer driver verksamhet som betala med skattemedel.

Paragraferna i OSL är indelade i tre grader av sekretess – absolut, stark och svag sekretess. Nästan alla paragrafer som reglerar affärssekretess har svag sekretess, vilket innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess bara ska tillämpas som undantag.

När det gäller affärssekretess är der praktiska utfallet ett annat.

Problemen uppstår när privata affärsintressen krocka med allmänhetens insynsintresse, som det gjort i fallet med friskolorna. Enligt dagens praxis väger allmänintresset lätt. Företagens affärsintressen går alltid före. Sekretess gäller vid minst misstanke om att affärsintressena kan skadas.

Till och med när det gäller rena missförhållanden i verksamheter anses sekretess ofta – men inte alltid –befogad. Ett par färska domar säger att missförhållanden vid en friskola inte utgör utgör sådana ”interna driftsförhållanden” som skyddas av sekretess.

Å andra sidan finns flera fall där missförhållanden hos djurhållare hemlighållits på den grunden. Och nyligen kom en dom som sade att missförhållanden hos ett rederi som bidragit till en fartygsolycka är affärshemligheter.

Intrycket är att det är sekretesslinje som mest sannolikt får genomslag vid en prövning.

Det finns alltså goda möjligheter att hemlighålla brister, missförhållanden, korruption och ren brottslighet med dagens regelverk.

Om nu friskoledomen leder till en översyn av lagen finns möjlighet att vidga denna och föra in allmänhetens insynsintresse som ett rekvisit vid prövningar.

Det skulle kunna se ut så här.

Paragraferna med affärssekretess behåller sin svaga sekretess. Vid prövningar ska företags affärsintressen fortsatt skyddas av sekretess som idag.

Men om den som begärt ut handlingar kan visa att det finns ett stort allmänintresse i att ta del av information, eller att detta framgår av handlingarna, ska allmänintresset väga tyngre.

Allmänintresset ska exempelvis kunna bestå i insynsbehov för att kunna välja skola, men också insynen kan avslöja brister, fel, etiska och juridiska tveksamheter och rena lagbrott.

Ett sådant exempel finns redan i OSL. Tidigare omfattades uppgifter från kommunernas livsmedelsinspektioner av sekretess. Detta ändrades senare och numera framgår av OSL 30 kap 27 § att sekretessen inte gäller ”…om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.”

Paragrafen skulle kunna stå modell för en ändrad tillämning även av andra paragrafer som rör affärssekretess.

Mats Amnell, rådgivare, Offentlighetsjouren, Fojo

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies