Robert Olsson: : Var finns engagemanget?
De två senaste årens besök från journalistprogrammet på högskolan har blivit generande tillställningar för eleverna såväl som för oss på redaktionen.
Unga samhällsengagerade män och kvinnor ser i allt mindre utsträckning journalistiken som ett verktyg för att kanalisera sitt engagemang.
Jag försöker så långt det är möjligt att bejaka inbjudningar från journalistprogram på högskolor och andra medieutbildningar och ställer mig så positiv som det är möjligt till förfrågningar om att komma på besök till TV-huset i Göteborg.
Men det är i sanning inga roliga tillställningar (undantag finns naturligtvis). De två senaste årens besök från journalistprogrammet på högskolan har blivit generande tillställningar för eleverna såväl som för oss på redaktionen. Skolan har bett att få komma hit och vara med på våra morgonmöten. De två senaste åren har inte en enda elev sett en enda av våra sändningar kvällen innan.
Således har de heller inga frågor, inget engagemang, inga synpunkter – kort sagt, de har inte visat någon vilja till någonting. Inte ens till att kritisera oss.
Det här ska ses som små flashar som skulle kunna byggas på med fler, men det säger ju egentligen för lite för att dra mer långtgående slutsatser om framtidens journalister.
bryt
Att det sedan flera år är en nedåtgående trend när det gäller ansökningarna till journalistutbildningarna i Göteborg, Stockholm och Sundsvall kan möjligen ge ett visst stöd för uppfattningen att journalistik håller på att tappa i dragningskraft hos unga människor.
Men, säger de som håller i utbildningsprogrammen, det kan också vara en spegel av den kärva arbetsmarknaden för journalister.
Men hur kärv är den egentligen? Av de elever som gått ut journalistprogrammet i Göteborg har 59 procent av eleverna fast jobb fem år efter sin examen, enligt en undersökning som den senaste avgångsklassen i Göteborg sammanställt. Efter fem år har 76 procent heltidssysselsättning. Det är ju inte direkt någon nattsvart bild som presenteras för potentiella journalister.
Grundtesen att journalisteleverna i allt mindre utsträckning intresserar sig för nyhets- och samhällsjournalistik får stöd av personer verksamma i utbildningsanstalterna. Och jag får medhåll när jag testar uppfattningen att unga engagerade män och kvinnor söker sig andra vägar och att därmed journalistiken som verktyg för ett vuxet yrkesmässigt samhällsengagemang är devalverat.
bryt
Utvecklingen är oroande, inte minst för oss som är verksamma i de traditionella medierna och oron förstärks av en växande känsla av att det är vi själva som till viss del bär skulden till vår egen devalvering.
Förändringstakten inom medierna har under den senaste tioårsperioden varit enorm. Nya strukturer, nya konkurrenssituationer och ny teknik har tillsammans med att varje medarbetare i dag måste göra fler produktionsmoment och allt i betydligt högre tempo än tidigare har påverkat den innehållsmässiga utvecklingen.
Men att inte ta hänsyn till en förändrad omvärld eller att inte ta till sig ny, billigare och många gånger bättre anpassad teknik, vore naturligtvis korkat.
Vad vi inte förmått är att också organisera oss efter dessa nya förutsättningar utan organisatoriskt och mentalt arbetar vi som vi alltid gjort. Ämnes- och områdesmässigt är det i stort sett samma nyhetsvärdering i dag som för 15 år sedan, fast vi gör det lite kortare, lite snabbare och lite mer av allt.
I de moderna mediefabrikerna fragmentiseras det i stor utsträckning. Mycket blir sammasamma istället för att tydligt jobba med de olika tempon som journalistiken bjuder: kort när det ska vara kort, sammanhang och djup där dylikt krävs och så vidare. Allt i syfte att bli än mer angelägna för tittare, läsare och lyssnare.
bryt
Det är inte tekniken som lägger hinder i vägen. Rätt använd är den till hjälp i det journalistiska arbetet. Det är framförallt redaktionernas, och inte minst chefernas, mentala konservatism som är bromsklossen. Och kanske är det detta som unga samhällsengagerade män och kvinnor börjat genomskåda. Lyckas vi inte locka dessa till oss är det en förlust för medierna. Det unga samhällsengagemanget behövs inom nyhets- och samhällsjournalistiken.
redaktionschef, SVT Väst
