Pierre Kjellin: Förbundets krav ett hån mot unga och ambitiösa
Jag har länge övervägt att lämna Journalistförbundet. I och med konfliktvarslet blev jag påmind om varför jag inte finner det värt att betala dryga 600 kronor i månaden till förbundet och a-kassan.
Jag har länge övervägt att lämna Journalistförbundet.
I och med konfliktvarslet blev jag påmind om varför jag inte finner det värt att betala dryga 600 kronor i månaden till förbundet och a-kassan:
bryt
1. Journalistförbundet hävdar att man värnar vikarierna. Varför har man i så fall inte dragit slutsatser av hur arbetsmarknaden ser ut? För då skulle väl Journalistförbundet för länge sedan ha påbörjat ett långsiktigt påtryckningsarbete för att kraftigt minska på antalet utbildningsplatser och utbildningar inom medierna. I en liberal, demokratisk marknadsekonomi som Sverige blir resultatet av att journalistyrket är mycket attraktivt och att det är ett kraftigt överutbud på arbetskraft oundvikligen att löner och arbetsvillkor långsamt urholkas. Såvida inte arbetskraftsutbudet minskar. Detta är inte enbart arbetsgivarens fel, utan beror enligt min mening även på att det i dag finns många unga, hungriga journalister som ställer upp på i stort sett vilka villkor som helst, är ja-sägare inför chefer eller säljer frilansmaterial till underpriser – allt för att få jobb.
bryt
2. Jag köper inte helt och hållet Tidningsutgivarnas linje när det gäller upphovsrätten, men Journalistförbundets hållning är i mina ögon närmast ett krampaktigt försök att hindra varje förändring. För medlemmarnas bästa hoppas jag förbundet snart inser att medielandskapet kommer att fortsätta förändras och det kanske ännu fortare än i dag.
bryt
3. Journalistförbundets krav på 25 000 kronor i månaden för alla journalister som jobbat mer än 15 år i yrket tycker jag är orimliga och orättvisa. Själv befinner jag mig i skrivande stund på en arbetsplats där jag tror flera kolleger närmast skulle betrakta det som ett hån mot oss om alla medarbetare med mer än 15 år på nacken i ett slag lyfte sin lön till denna summa.
Varför? Enligt min mening är det livsviktigt för samhället att vår yrkeskår befolkas av motiverade, kunniga och nyfikna journalister som hela tiden vill utvecklas. En lönebildning som garanterar en viss lönenivå efter ett visst antal år i yrket tror jag inte gagnar detta. Den skapar snarare jordmån för allt fler betonghäckar på våra redaktioner.
Landets redaktioner vore snarare betjänta av en lönebildning som belönar kompetens, nytänkande och idérikedom framför sådant som lång och trogen tjänst och lojalitet.
Jag har själv erfarenhet av arbetsplatser där arbetsledare sätter lång och trogen tjänst och lojalitet i första rummet när de befordrar medarbetare. Resultatet som jag har kunnat beskåda är sjunkande motivation hos de företrädesvis yngre och ambitiösa medarbetarna.
Vad detta innebär för kvaliteten på journalistiken kan kanske även Journalistförbundet räkna ut.
33-årig journalist
Rimlig löneutvecklig gagnar även yngre
SVAR: Vi är alldeles eniga om att de talrika journalistutbildningarna gör det lättare för arbetsgivarna att utnyttja unga och ambitiösa journalister i otrygga visstidsanställningar.
Förbundet har i många år påverkat både politiker och utbildningsanordnare för att minska antalet platser på grundutbildningarna. Ett konkret resultat av vårt arbete är den kvalitetsgranskning av journalistutbildningarna som Högskoleverket presenterade tidigare i år. Men det tar tid att påverka. Att det är lönsamt att utbilda journalister gör det inte lättare. Därför är vi också ute på skolorna och informerar om hur arbetsmarknaden ser ut, hur man söker jobb och inte minst om hur viktigt det är att inte dumpa priset på sitt arbete. Vi arbetar också med yrkesvägledare så det kan ge en realistisk bild av yrkets möjligheter.
bryt
Jag är glad att du är medlem speciellt nu när vi är inne i en konflikt. Konflikter kan inträffa på alla områden och det är bara medlemmar som får konfliktersättning. Det gäller också frilansar som konflikten hindrar från att sälja sitt arbete. Det finns förstås många andra skäl att vara medlem. Ju fler vi är, desto bättre kollektivavtal kan vi teckna och desto starkare blir vår röst när vi slåss för våra yrkesfrågor som offentlighet, tryckfrihet, upphovsrätt och yrkesutbildningen.
Tidningsutgivarna omhuldar argumentet att vi står i vägen för utvecklingen, men de har aldrig visat på vilket sätt. Vi har en motfråga som aldrig får svar: Vad är det för fel på samarbete, att sätta sig ner på arbetsplatserna, diskutera vad som behöver lösas och enas om lokala upphovsrättsavtal? Då behåller vi respekten för varandras önskemål och behov. Den vägen har varit framkomlig på många tidningar. Men Tidningsutgivarna nöjer sig inte, de vill kunna diktera villkoren utan att ge journalisterna nödvändig kontroll och insyn.
bryt
Vi har satt 25 000 kronor som ett lönemål för medarbetare med mer än 15 år i yrket, eftersom vi anser att det är en rimlig lön för den kompetensutveckling som följer med erfarenhet. Nytänkande, idérikedom och kompetens ska självfallet belönas. Det framgår av avtalet. Problemet är att många låglönetidningar inte respekterar det avtal vi har. Deras mål är att betala så lite som möjligt, att aldrig ge sig in på en individuell bedömning. Tyvärr drabbar detta många medarbetare med lång erfarenhet. Vi slåss för en rimlig löneutveckling under hela arbetslivet, och den kampen gagnar också de yngre. Låga löner för några gynnar inte andra. Det drar ner lönerna för hela kollektivet.
ordförande, Journalistförbundet