Oroande om seniorer lämnar Journalistförbundet

Vi finner det anmärkningsvärt att varken seniordistriktet eller seniorklubbarna informerats om planerna på att fördubbla avgifterna för medlemmarna. Ingen möjlighet har funnits att diskutera vad seniormedlemmarna kostar förbundet och vilken effekt det kommer att få på medlemsantalet och bilden av förbundet.

Vi konstaterar att beslutsunderlaget om att seniormedlemmarna hittills varit en nettokostnad för förbundet är totalt felaktigt. Två utgiftsposter finns, tidningen Journalisten och medlemskortet.

Med 2 200 aktiva betalande seniorer är förbundets intäkter 1 320 000 kronor.

Annons

Medlemskortet förnyas vart femte år av maximalt 80 procent av medlemmarna. Med en kortkostnad på 500 kronor blir utgiften högst 176 000 kronor per år.

Journalistens marginalkostnad per årsexemplar är 73:50 kronor för portot, 16:50 kronor för trycket och 1:80 kronor för adresseringen. Totalt 91:80 kronor x 2200 medlemmar = 202 000 kronor. Kostnaderna för journalisterna som skriver om seniorer är så liten att den inte ens går att beräkna.

Totala marginalkostnaden för alla aktiva seniorer är cirka 378 000 kronor.

Nettot på 942 000 kronor torde räcka till betydligt mer än medlemsregistrets marginalkostnader och de hemsidor som förbundet inte längre svarar för.

Skulle de avgiftsbetalande seniorerna också finansiera kostnaderna för hedersmedlemmarna kostar det 96 600(avgiftsbefriade efter 50 års medlemskap). Ändå skulle seniormedlemskapen ge ett högst betydande överskott.

Seniorjournalisterna i Sverige har för närvarande åtta klubbar i landet, därav fem nybildade de senaste åren. Planer på att bilda fler har funnits. Att ha verksamhet med säte på viktiga utgivnings- och sändningsorter är ett sätt att visa på förbundets styrka som riksorganisation.

Många seniorjournalister är fortfarande mer eller mindre verksamma inom yrket.  Erfarenhet visar att journalister i chefsroller etc, och som inte ansett medlemskapet eller -aktivitet varit lämplig, har i många fall återinträtt som medlemmar. Seniorjournalisterna medverkar alltså till att stärka bilden av att Journalistförbundet är ett yrkesförbund som företräder alla journalister.

Seniorklubbarnas ofta stora aktivitet fyller naturligtvis också en social funktion i god folkrörelseanda. Det torde också ha betydelse när yrkesverksamma medlemmar siktar in sig på pension med fortsatt medlemsaktivitet i journalistmiljö.

Vi är djupt oroade för att många av de nuvarande seniormedlemmarna kommer att lämna organisationen och gemenskapen när avgiftsnivån vida överstiger vad andra jämförbara organisationer tar ut. Vi tror att det skulle leda till att förbundet som helhet försvagas om en lojal supportergrupp försvinner.

Då stadgarna ändrats vill vi gärna meddela att det nuvarande distriktet ombildas till en gemensam förening för seniorer och seniorklubbarna i landet från 1 januari 2019 med namnet Seniorjournalisterna i Sverige och kommer i det sammanhanget att överväga vilka som kan vara medlemmar där.

   Före detta seniordistriktet inom Journalistförbundet
   Årsmöte den 22 maj 2018 med representanter för alla 2 800 medlemmar.