Med fullmakt granskas Migrationsverkets beslut bättre

Kvinna med barn utvisas efter sju år, kan vi få en generell kommentar?

Sänkte sin lön för att företaget skulle överleva – utvisas, kan vi få en generell kommentar?

Hon förstår inte varför hon inte får stanna, kan vi få en generell kommentar?

Annons

Dramaturgin i enskilda migrationsärenden tycks ibland given på förhand men bristen på arbetsinsats i bevakningen gör journalistiken fattigare och i värsta fall tendentiös.

Hur Migrationsverket har resonerat när vi fattat beslut i enskilda personers fall är av goda skäl en vanlig fråga till oss. Genom en individs väg genom systemen kan medierna belysa hur lagar, regler och byråkrati påverkar enskilda. Migrationsverket är en del av det systemet, vi tillämpar de lagar och regler som regering och riksdag har beslutat om. I våra ärenden ryms människoöden som bör granskas och spridas till en bred allmänhet och den journalistiken är inte bara relevant utan nödvändig.

Men någonstans har många redaktioner tappat bort en grundläggande journalistisk tanke. Nämligen att låta alla parter framföra sina bästa argument.

För att ta det grundläggande först: om vi ska kunna prata om en individs ärende behöver vi personens tillstånd. Lite förenklat har vi samma typ av sekretess som ett sjukhus har gällande sina patienter. Det krävs alltså en fullmakt för att vi ska kunna dela sekretessbelagda uppgifter med en reporter. När vi väl får in en sådan tar det i regel inte många timmar för registrering och godkännande.

Ändå har reportrar sällan en fullmakt när de vänder sig till oss – inte heller när vi påtalar behovet. Ofta möts vi i stället av att reportern ”bara vill ha en generell kommentar”. Då kan det vara bra att veta, att Migrationsverket prövar alla ärenden individuellt – oavsett om det handlar om arbetstillstånd eller asyl. Det betyder också att beslutet och motiveringen avser omständigheterna för just den individen.

Det finns alltså goda skäl att begära en fullmakt så att vi kan förklara vad som har hänt, varför beslutet ser ut som det gör och vad vi och den sökande har anfört i just det fallet.

Endast genom att få en fullständig bild av ett ärende kan sedan läsaren få en uppfattning av om det var en korrekt bedömning, om bedömningen varit hård eller om Migrationsverket gjort fel. I dag lämnas nyhetskonsumenten ofta med en halv bild – en generell kommentar i ett individuellt ärende räcker helt enkelt inte.

Varje vecka förekommer Migrationsverket i hundratals artiklar eller inslag i medierna, ofta om individuella fall, och vi vill kunna ta de svåra frågorna, vi vill kunna förklara hur systemet ser ut och vi vill kunna bredda bilden i de frågor ni bevakar. Men då behövs ett bättre fotarbete från redaktionerna.

Och för att vara tydlig: här spelar det mindre roll hur Migrationsverket framställs i de enskilda ärendena, har vi gjort fel finns det än större anledning att granska hanteringen. Problemet med att nöja sig med ”en generell kommentar” är att publiken inte kan dra någon slutsats om det eventuella felet om journalisten inte tagit del av alla uppgifter.

Journalistiken har en viktig uppgift och ett stort ansvar. Därför är det tråkigt när vi ser att uppgiften bara görs halvfärdig, ansvaret är större än så.

Det tar lite mer tid men att sträva efter så mycket fakta som möjligt tror jag är välkommet – inte minst i valtider där migrationsfrågan är mer aktuell än någonsin.

Per Ek
presschef, Migrationsverket
(Arbetar på Migrationsverket sedan 2015. Före det, mångårig erfarenhet som reporter och chef inom dagstidningsbranschen.)

Fotnot: I Migrationsverkets pressrum finns beskrivet vad en fullmakt ska innehålla och var den ska skickas.