Lagförslag begränsar fotografer
Att fotografering på en toalett eller i ett omklädningsrum bör förbjudas tycker nog alla. Att vi vill ha områden där vi får vara ifred är också något vi alla önskar. Något många som har en kamera också drömmer om är att fånga ögonblicket. Att ta den där bilden när DET händer.
När min dotter rusar ut från skolan på studenten tillsammans med alla sina skolkamrater. När min son tar sitt första simtag en varm sommardag, när stranden är full av soldyrkare. Eller när min arbetskamrat bjuds på en överraskningsfest hemma hos vänner.
Men kommer det att vara okej om lagförslaget om fotoförbud går igenom?
I lagförslaget kan man läsa: Bestämmelsen föreslås vidare omfatta olovlig fotografering eller annan bildupptagning som, oavsett plats, sker på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka den enskildes personliga integritet som privatperson. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst ett år.
Tänk om någon på badstranden där min son simmar och jag fotograferar uppfattar det som kränkande att vara med på bilden? Tänk om någon av min dotters skolkamrater anser att det är påträngande att fotograferas av mig? Tänk om någon på festen anser att jag fotograferar dolt när jag tar bilderna?
Med det nya lagförslaget om fotoförbud som Beatrice Ask vill driva igenom är det DU och JAG som håller i kameran som kommer att anklagas för brott. Detta kommer att hämma fritidsfotografer, dokumentärfotografer och mig som pressfotograf.
Risken med lagförslaget om fotoförbud, är att vi som fotograferar kommer att censurera oss själva. Och detta gäller ALLA som fotograferar. Spontanfotograferingen är hotad. Den dokumentära bilden av Sverige kan klart begränsas om denna lag klubbas igenom.
När jag läser lagtexten upplever jag som lekman att den är mycket luddigt formulerad.
Hur ska jag som fotograf veta när det är okej att fotografera, med en sådan otydlig formulering?
Och de luddiga formuleringarna återkommer om och om igen i lagförslaget.
Hur ska jag veta när det är lagligt att lyfta kameran och trycka på avtryckaren? Hittills har jag som pressfotograf med de etiska reglerna i ryggraden och moralens fana i fotoväskan kunnat ta mina bilder och sedan i osäkra fall kunnat komma överens med ansvarig utgivare huruvida bilderna ska publiceras eller ej.
Men med detta lagförslag utläser jag att jag redan vid fotograferingstillfället kan anklagas för brott. Det har hittills enbart kunna ske om jag fotograferat vid platser som är skyddsområden, såsom militära områden.
Visst, det finns exempel på omoraliskt och icke etiskt tagna bilder. Det måste finnas andra sätt att stävja detta.
Tekniken och möjligheten att sprida bilder går oerhört snabbt, och troligen ännu snabbare i framtiden. Men problemet med bilder som otillbörligt publiceras eller kameror som filmar dem som inte vill eller ska filmas ligger inte hos oss som arbetar med medier. Vi har en yrkesheder, och är också rädda om vårt jobb och våra uppdragsgivare rent krasst.
Men vem gör uppdrag för medierna i dag? Förr var det ett skrå enbart för journalister. Men numera uppmanas allmänheten allt oftare att medverka i nyhetsflödet.
Det finns ett undantag i lagförslaget, att fotografering inte är förbjuden om den är försvarlig. Det undantaget gäller då bland annat mediernas bevakning, även om det inte direkt står i lagtexten. Ska vi journalister ha ett undantag i lagen? Ska vi som har titeln journalist verkligen glida fram i en gräddfil?
Öppenhet och offentlighet är ju till för alla medborgare.
Vi journalister är till för att granska, men om lagförslaget om fotoförbud går igenom kommer vi fotografer att bli bakbundna.
Ryt ifrån nu alla som vill fortsätta ta bilder spontant i Sverige.
Mia Karlsvärd
Ordförande i PFK Sverige