Karl-Gustav Köhler: Förbundets vinstmaskin
Vid kongressen 2002 fick förbundsstyrelsen och delar av Frilans Riks stöd för vad den länge jobbat på, att tvångsansluta alla frilansar till det servicebolag som funnits sedan 1999. Ett Big Brother-beslut: frilansar som inte anslutit sej frivilligt förstår inte sitt eget intresse!
Vid kongressen 2002 fick förbundsstyrelsen och delar av Frilans Riks stöd för vad den länge jobbat på, att tvångsansluta alla frilansar till det servicebolag som funnits sedan 1999. Ett Big Brother-beslut: frilansar som inte anslutit sej frivilligt förstår inte sitt eget intresse!
På Frilans Riks hemsida hävdar styrelsen att man ”nu kan erbjuda full service till sina företagande medlemmar på alla områden i yrket”. Mycket överdrivet, historielöst och dessutom osnyggt mot de ombudsmän och tidigare förtroendevalda som drivit frilansfrågor och företrätt medlemmar i konflikter, i synnerhet under de heta åren i början på 90-talet när frilansklubben växte med ett par hundra medlemmar per år.
Hur fungerar servicebolaget? Från verksamheten 2003 har ingen information lämnats ut om bolagets intäkter och utgifter, arvoden till bolagsstyrelsen och styrgruppen, ärendestatistik och typ av ärenden – varken i Frilansjournalisten, på hemsidan eller till årsmötet. Inte heller något om styrelsens och styrgruppens arbete och planer.
Detta info-mörker trots att styrelsen oroat sej för strömavhopp på grund av tvångsanslutningen och att det funnits motioner om att avskaffa bolaget, tillsammans med kritiska insändare i Journalisten.
Servicebolaget har en anställd och styrelsen består fem ledamöter, fyra utsedda av förbundsstyrelsen och en av frilansarna. Verksamhet består av telefoninformation på ett 020-nummer i frågor som rör försäkringar, avtal, och bolagsformer. Man vidarebefordrar helt enkelt allmän information från myndigheter och Folksam. Denna enkla telefonservice och några halvdagskurser kostar frilanskollektivet 2, 7 miljoner kr/år, räknat på 1 800 medlemmar som betalar i genomsnitt 1500 kr/år.
För den summan kunde frilansarna utan besvär betala två riktiga ombudsmän som kunde agera och företräda medlemmar med de medel facket förfogar över.
bryt
I början av april meddelades att Servicebolaget i fjol gett ett överskott på drygt 340 00 kr. Mycket pengar för frilansarna, men mycket litet överskott i förhållande till den blygsamma verksamheten.
Frilansarna har ingen makt att bestämma över dessa pengar. Hur kommer Servicebolagets styrelse – i praktiken förbundsstyrelsen – att hantera överskottet? Sänka avgiften till bolaget? Det går inte, eftersom det är kongressen som bestämmer servicebolagets priser!
Med styrelseledamoten Fredrik Nejmans ord kommer servicebolagets styrelse att ”peta in vinsten” i Journalistförbundet. Därifrån går pengarna förstås in i den löpande verksamheten. Tycker övriga i styrelsen att det är helt ok att pengarna försvinner så?
Rimligen kommer behovet av servicebolagets tjänster att sjunka i samma takt som tjänsten når ut till medlemmarna, i alla fall så länge ingen större nyrekrytering sker. Det betyder att överskottet kommer att växa år för år , och servicebolaget blir en lysande vinstmaskin för förbundet.
