Gå direkt till textinnehållet

Journalistik behövs för ökad hållbarhet

Hur påverkas Sveriges möjligheter att leva upp till Agenda 2030 av hur journalistiken i landet mår? Och spelar det någon roll för Sverigebilden utomlands om medieutveckling är en tydlig beståndsdel inom svenskt utvecklingssamarbete? I somras lämnade regeringen in en proposition om hur Sverige ska arbeta med genomförandet av Agenda 2030, nationellt såväl som inom EU och globalt. I den här filmen visar Medieinstitutet Fojo hur journalistiken bidrar till måluppfyllelse och kan hjälpa både stater och enskilda aktörer i arbetet med hållbarhetsmålen. 

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Det är ganska lätt att se att utan ansvarsutkrävande och granskande journalistik skulle våra samhällen enkelt kunna falla sönder i maktmissbruk, korruption och andra oegentligheter. Människor som döms för brott de inte begått. Politiker eller chefer inom offentlig förvaltning som ger uppdrag åt familj eller vänner. Penningtvätt som undanhåller medel från beskattning. Listan kan göras lång med exempel på hur medias granskning bidrar till hållbara samhällen; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Att jordens befolkning ska få leva i fredliga och inkluderande samhällen slås fast i mål 16. Indikatorerna under delmål 16:10, som rör just journalistik, är visserligen bara två, men de tål att lyftas fram:

Hur många länder har offentlighetslagar?

Annons Annons

Hur många journalister dödas, kidnappas, torteras eller försvinner under ett år?

Smaka på fråga nummer två igen. Att det ens är så självklart att människor mördas på grund av att de utför sitt yrke att antalet kan fungera som en indikator på tillståndet i världen…

Också villkoren för journalistiken och pressfriheten har försämrats på alla kontinenter och i nästan alla länder. Reportrar utan gränsers senaste Pressfrihetsindex konstaterar att:

”Totalt sedan det första året mätningen gjordes (2013) har dock pressfriheten försämrats med i genomsnitt 13 procent. Andelen länder i världen där situation för pressfriheten kan anses vara bra är liksom förra året 8 procent, men andelen länder där situationen anses vara mycket dålig har försämrats med två procentenheter, till 13 procent.”

Utan journalistisk granskning av makt, utan offentlighetslagar som ger människor möjligheten att ta del av fattade beslut eller grunderna för beslutsfattandet, utan pressfrihet och självreglering av medierna – då kollapsar det demokratiska samhällsbygget.

Och eftersom bara 0,3 av världens samlade resurser för internationellt utvecklingssamarbete går till stöd till medier och journalistik, så riskerar resten av dessa resurser att försvinna utan att någon granskar vart de tagit vägen.

Kersti Forsberg

Verksamhetschef

Medieinstitutet Fojo

 

 

Faktaruta:

Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Källa: regeringen.se

Fler avsnitt
Fler videos