Brösttoner från Cervenka
GENMÄLE Det är ingen brist på brösttoner från Andreas Cervenka. Men att författarens research skiljer sig markant från liknande undersökningar är enkla fakta. Och att Cervenka inte kan förhålla sig till det är ett problem.
Det är alltid enklast att debattera saker som aldrig anförts. Cervenka hävdar att jag anser det ”suspekt” att göra egna undersökningar. Ingenstans säger jag detta. Det vore bra om Cervenka slutade uppfinna ståndpunkter åt andra.
Han far dessutom med osanning när han säger att det inte finns miljardärslistor för Sverige. Forbes gör just en sådan, och det är inte en killgissning att den har hårdare kriterier än vad Cervenka har. De är tydliga med att de inte gärna delar upp familjeförmögenheter, vilket Cervenka konsekvent gör. De har också avsevärt färre utlandssvenskar.
Naturligtvis kan man göra sin egen undersökning på egna premisser. Men då kan man inte fortsätta att jämföra med undersökningar som gjorts på andra sätt. Då blir resultatet missvisande. Ser inte Cervenka de här problemen? Eller vill han bara dunka hem tesen om en lavinartad tillväxt av svenska miljardärer?
Värderingen av Pewdiepies (och andras) förmögenheter väcker också fler frågor. Cervenka erkänner villigt att Youtuberns bolag ”bara” har tillgångar värda 500 miljoner kronor. Sedan vill författaren genomföra en värderingsövning baserad på historiska vinster, som ska föra honom över miljarden. Jag har frågat Cervenka hur den här räkneoperationen ser ut. Han har inte svarat. Konservativt? Forbes värdering av Pewdiepies förmögenhet (2022) är som sagt 400 miljoner kronor.
Sedan är det förbryllande att även Cervenka noterat att författarna till Credit Suisse rapport anger Sveriges socialförsäkringar som en stor förklaring till den ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige. Ändå ger han inte detta plats i sin bok. Var det inte relevant? Eller var återigen tesen om girig-Sverige viktigare?
Forskare på området är ganska tydliga med att Sverige inte är det internationella unikum Cervenka hävdar. Åldersstrukturer, invandring och socialförsäkringar gör internationella jämförelser komplicerade. Men professor Daniel Waldenström kommenterar frågan i en intervju med Dagens Industri (12/5/2021):
”Alla länder har en skevare förmögenhetsfördelning än för inkomster. Sverige sticker inte ut här men det är också svårare att mäta för data är sämre.”
Författaren citerar Daniel Waldenström på andra håll i sin bok. Men återigen verkar just de här synpunkterna ha fallit bort. Och där ligger det stora problemet med Cervenka. Han väljer bort. Han struntar i att redovisa. Tesen framför allt.
Jens B Nordström
politisk-ekonomisk reporter TV4
PS: Jag ber om ursäkt för att jag inte källhänvisade forskning i mitt förra inlägg. Doug Rohrer vid University of South Florida och Christoph Büren vid Universitet i Magdeburg har alla lett experiment som försökt upprepa Vohs resultat kring money priming – utan att lyckas. Jag kan även rekommendera Natures artikel ”What's next for psychology's embattled field of social priming” (19/12/2019) som väl beskriver hur ifrågasatt ämnet kommit att bli. Förmodligen vill inte Cervenka höra det här heller – men det kan ibland vara bra att kolla en story.
Läs Andreas Cervenkas svar på detta genmäle här.
Läs Jens B Nordströms första debattinlägg här.
Läs Andreas Cervenkas första debattsvar här.
