I ”Girig-Sverige” är tesen viktigare än sanningen

9 maj, 2022

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT Boken Girig-Sverige har fått ett enormt genomslag på Sveriges kultursidor. Men eftersom författaren skarvar friskt finns det anledning att läsa Andreas Cervenkas bok med mycket kritiska ögon.

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka framför i sin bok Girig-Sverige tesen att antalet miljardärer växer lavinartat i Sverige, och att Sverige blivit ett av världens ekonomiskt minst jämlika länder.

Men stämmer verkligen det här? Inte om du frågar forskare på området. Daniel Waldenström, professor vid IFN, skriver att ”Sverige är ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder, nästan oavsett hur man mäter”. Så hur kan Andreas Cervenka komma till motsatt slutsats?

En stor del av förklaringen är att Andreas Cervenka gjort egna beräkningar. En av de bärande punkterna i Girig-Sverige är att Sverige upplevt en extrem tillväxt av superrika. 1996 hade Veckans Affärer identifierat 28 miljardärer. 2019 hade siffran växt till 206 stycken. Men därefter upphör Veckans Affärer med sin miljardärslista och Andreas Cervenka börjar därför räkna själv. Han hittar 542 svenska miljardärer. ”Över 330 nya miljardärer inom loppet av 24 månader. (…) Vad är det egentligen som har hänt med Sverige?” frågar sig Cervenka andlöst.

Det som har hänt är att författaren uppenbarligen räknar annorlunda än Veckans Affärer. Det har inte blivit 330 nya miljardärer på två år i Sverige. I stället har Andreas Cervenka inkluderat flera personer som tidigare inte kommit med på listorna. Flera nya namn har exempelvis inte bott i Sverige i modern tid. En sådan är finansmannen Richard Gardell, som flyttade till Australien 1988. Vad säger hans karriär i Sydney om det moderna Sverige? Rimligen inte så mycket. Ändå är han en del av Andreas Cervenkas berättelse.

Författaren gör också gällande att han varit extremt konservativ i sina värderingar. Det finns lite som talar för det. En annan som anges som svensk miljardär i boken är Youtubern Felix ”Pewdiepie” Kjellberg. Hans förmögenhet har uppskattats av flera internationella mediaföretag, exempelvis Forbes, och snittet ligger någonstans mellan 300 och 400 miljoner kronor. Förmögenhetsuppskattning är en svår vetenskap – men när Cervenka ligger så långt ifrån andra bedömare ringer varningsklockorna. Och det finns gott om namn med liknande problem.

Dessutom insisterar Cervenka på att blanda ihop sina egna siffror med andra mätningar. Forbes har till exempel avsevärt strängare kriterier än Cervenka för sin lista över dollarmiljardärer. Ändå jämför Cervenka glatt sina egna siffror för Sverige med Forbes internationella resultat. Resultatet blir föga förvånande att Sverige sticker ut. Författarens huvudsyfte verkar framför allt vara att få ett kittlande resultat.

Den andra bärande tesen i boken Girig-Sverige är att Sverige blivit allt mer ojämlikt. Cervenka lutar sig på en rapport från banken Credit Suisse. Undersökningens del om Sverige är kort, men pekar på att medelklassen i vårt land har en förhållandevis liten förmögenhet jämfört med många andra länder. ”Svenskarnas egendomar är också mer ojämnt fördelade än i länder som Nigeria, Filippinerna och Haiti”, skriver Cervenka agiterat.

Men intressant nog ger författarna till Credit Suisse rapport en förklaring till förmögenhetsfördelningen i Sverige. Vårt land har ett väl utbyggt system av socialförsäkringar. Det finns kort sagt inte samma behov av att ha flera hundratusen kronor på banken för att klara av läkarbesök, utbildning, mm. Men det resonemanget återger aldrig Andreas Cervenka. Det som inte passar tesen om Girig-Sverige väljs bort.

Det här är inte första gången jag kritiserar Andreas Cervenkas journalistik. När jag skrev boken Tronstriden tvingades jag konstatera att många av de artiklar han skrivit om SCA var rejält problematiska. Detta är något som går igen – man vet inte om det Cervenka skriver stämmer. Ytterligare ett eggande inslag i boken Girig-Sverige är berättelsen om hur pengar gör människor galna. Cervenka berättar om en psykologisk studie från 2006 där försökspersonerna utsattes för olika intryck av pengar. Därefter studerade man deras beteende och konstaterade att de blev stingsliga och ointresserade av att hjälpa andra. Pengarna gjorde dom sjuka.

Låter spektakulärt, eller hur? Problemet är bara att flera forskare har försökt upprepa experimentet utan att lyckas. Teorin om s k money priming är numera extremt ifrågasatt - och detta vet de flesta som följer ekonomiska diskussioner. Ändå lyfter Cervenka fram underkänd forskning.

Vad de negativa räntorna får för samhällseffekter är viktiga men komplicerade frågor. Dom bör hanteras med en viss varsamhet. Andreas Cervenka är en bländande stilist. Men han vet också vad publiken vill höra – och att döma av reaktionerna på kultursidorna har han slagit an helt rätt sträng. Därför är det viktigt att påminna journalistkollektivet om att detta är en reporter som upprepade gånger visat att tesen är viktigare för honom än sanningen.

Jens B Nordström

Ekonomisk-politisk reporter

Tv4 Nyheterna

Svar: Läs Andreas Cervenkas svar, där han menar att Jens B Nordströms påståenden är pinsamma.

 

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies