Protest mot brist på skrivbord på SVT

Det kallas för funktionsarbetsplats. Vad ordet egentligen betyder är att ingen på nyhetsre-daktionen har ett eget skrivbord, ingen bestämd plats att sitta på då de kommer till jobbet.
Företagsledningen har räknat på hur många som är inne på redaktionen en dag och kommit fram till att det inte behövs lika många skrivbord som tidigare. Konsekvensen har blivit att det vissa dagar inte finns skrivbord till alla.
– Funktionsarbetsplatser är orwellskt nyspråk. Vad det handlar om är att vi berövats våra egna skrivbord, ett viktigt redskap för att göra ett bra jobb men också för att folk ska trivas på sin arbetsplats, säger Claes JB Löfgren, skyddsombud och reporter på SVTs utrikesredaktionen.

Eftersom reportrarna inte har en bestämd arbetsplats kan det hända att de måste logga in på olika datorer varje dag. Om de inte varit inloggade på en viss dator under några veckor kan det ta upp till en timme att komma in i systemet.
Funktionsarbetsplatser skulle fungera om reportrarna hade bärbara datorer som de kunde docka på lediga platser. Men det är få som har bärbara datorer på redaktionen, utrikesreportrarna och några till.
– Reportrarna har det stressigt på jobbet. Då borde de ha en arbetsmiljö som fungerar och veta att de har en arbetsplats att komma till, säger Petteri Karttunen, journalistklubbens ordförande på SVT.
Det har cirkulerat protestlistor där reportrar har fört fram att de vill ha egna arbetsplatser. Framför allt de som jobbar med granskande journalistik vill ha ett bord där de har sitt material samlat. Reportrarna vill helt enkelt kunna komma till jobbet och veta att det snabbt går att logga in och i lugn och ro kunna jobba med det material de har.

Dessutom har fotograferna blivit av med sin egen utrustning. Ledningen har räknat ut att alla fotografer inte jobbar samtidigt och därför behövs det inte lika många kameror. Fotograferna befarar att slitaget blir större då ingen har eget ansvar för utrustningen.
– Företagsledningen säger att de har genomfört förändringarna i samråd med skyddsombuden och facket. Det kvittar hur många möten vi har haft för i policyn om lokalerna står det att samråd ska ske där så är möjligt, vilket i praktiken innebär att företagsledningen gör som den vill. Informationen har varit undermålig. Det är ett uttryck för en auktoritär organisation. Vi ska granska andra arbetsplatser och så blir vi själva offer för ett auktoritärt ledarskap, säger Claes JB Löfgren.

Annons

SVT har sedan 2008 en policy för sina lokaler där det bland annat ingår att mer effektivt utnyttja de byggnader som man har eftersom lokaler är en stor kostnad. När nyhetsdivisionen fick sin nya indelning i ämnesgrupper, som ekonomi, politik, utrikes och vetenskap, infördes också funktionsarbetsplatser. Varje ämnesgrupp har sex till åtta skrivbord.
– Införandet av funktionsarbetsplatser är i linje med policyn från 2008. Tanken är att förtäta och minska lokalerna och på så vis minska kostnaderna. Men också att använda lokalerna mer effektivt, säger Helène Axelsson-Sahlin, HR-chef på SVT.
Utöver att redaktionsmedarbetarna inte längre har egna skrivbord har de trängts ihop på en mindre yta. Riktlinjen var tidigare 15-20 kvm per person. Nu har reportrarna i snittet 10-12 kvm till sitt förfogande, inklusive alla biytor.
Genom att använda sig av funktionsarbetsplatser har det blivit möjligt att klämma in fler per kvm.

Men SVT har planer på att tränga ihop de anställda ytterligare. I det så kallade Kontorshuset jobbar idag närmare 600 personer, de flesta med administration. Planerna är att de ska flytta till TV-huset där nyhetsredaktionen sitter och där ungefär 500 jobbar. På så vis skulle man spara pengar genom att kunna hyra ut lokalerna i Kontorshuset.
Företagsledningen tittar på är om det går att använda de ateljéer på 6 000 kvadratmeter som för tillfället står tomma eftersom SVT inte längre själva gör kulisser utan lägger ut jobbet på frilansar. Enligt ett förslag ska ateljén byggas om och inhysa nyhetsredaktionen. Kontorshusets anställda ska i sin tur flytta till nyhetsredaktionens nuvarande lokaler.

Enligt Helène Axelsson-Sahlin är en eventuell flytt till ateljéerna en fråga som ligger långt i framtiden och som kräver ombyggnad och tillbyggnad.
– Vi ser det som en förberedande manöver från företagsledningens sida att vänja oss vid mindre yta. Vi ska tränas och dresseras att göra som företagsledningen vill, säger Claes JB Löfgren.
Han ser det som en kamp mellan de som ser på de ekonomiska fördelarna med att tränga ihop anställda och redaktionen som vill ha en rimlig arbetsmiljö för att kunna göra ett bra jobb.
– Företagsledningen har valt ekonomernas sida.