Därför är det brist på journalister – och konkurrens om jobben
Det råder hård konkurrens om journalistjobben i Sverige – samtidigt har redaktionerna svårt att hitta kompetensen de behöver. För att förstå hur den ekvationen går ihop måste man återvända till branschens krisår 2014-2018 – då mer än halva journalistkåren byttes ut.
Journalisten berättade förra veckan att Bonnier News kallat till krismöte med branschen för att diskutera vad man kan göra åt svårigheterna att hitta kvalificerade journalister, särskilt i samband med rekryteringen av sommarvikarier. Artikeln väckte starka reaktioner.
Journalistbristen förvärras varje år, och även i Norge har medieföretagen börjat få allvarliga rekryteringsproblem. Efterfrågan och tillgången på journalister tycks ha förändrats kraftigt de senaste åren. Samtidigt vittnar många journalister om att det är svårt att få fast anställning. Hur hänger det ihop?
Under 2010-talet låg journalistyrket i bottenskiktet i Arbetsförmedlingens årliga lista över bristyrken och tävlade med musiker och sjömän om jumboplatsen. Det rådde ”mycket hård konkurrens” om jobben på grund av ett överskott på arbetssökande, samtidigt som dagspressen genomförde stora sparpaket i sviterna av de minskade annonsintäkterna.
Statistik från SCBs yrkesregister som Arbetsförmedlingen Kultur Media tagit fram för Journalistens räkning visar att under krisåren 2014-2018 bytte totalt 7 245 personer yrkestitel från journalist till andra yrken. Det motsvarade hälften av alla yrkesverksamma journalister. Drygt var femte som lämnade journalistiken gick till att bli informatör eller kommunikatör.
I snitt lämnade alltså 28 journalister yrket i veckan i fem år – motsvarande en redaktion av ungefär Kristianstadsbladets eller Östersunds-Postens storlek. Personer som gått i pension ingår inte i statistiken. Inte heller bildjournalister/pressfotografer ingår eftersom de räknas till kategorin fotografer i SCBs yrkesregister.
– Med tanke på att det finns cirka 12 000 yrkesaktiva journalister idag är det förstås en oerhörd siffra – att över 7 000 journalister lämnade yrket på fem år. Samtidigt tillkom förstås nya journalister, så det är inte så att det totala antalet yrkesverksamma journalister minskade med 7 000 under perioden, säger Martin Söderberg, branschstrateg på Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
Han menar att branschflykten under krisåren kan förklara varför det har blivit svårare för medieföretagen att hitta vikarier idag.
– Många har nog tröttnat på kajka runt mellan olika vikariat. Den som inte får ett fast jobb som journalist söker sig till ett annat yrke. Journalister är generellt välutbildade, engagerade, har driv och god kompetens. Man är gångbar i andra branscher.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste yrkesprognos är det ”små till medelstora möjligheter till arbete” för journalister. Men samtidigt ropar branschen efter kvalificerad arbetskraft. Hur går det ihop?
– Spannet ”små till medelstora möjligheter” är ganska stort, men det pekar på att det har blivit enklare att hitta jobb för journalister jämfört med för fem år sedan då möjligheterna bedömdes vara små. Det förefaller som att det pågår en utveckling här. Men vi gör inte yrkesprognoser på samma sätt efter 2019 och vi har därför inte samma koll.
Är journalist ett framtidsjobb?
– Det pekar i den riktningen. Det är fortfarande konkurrens om journalistjobben, och särskilt tillsvidareanställningar. Samtidigt finns det en växande efterfrågan.
