Emi-Simone Zawall
tilldelas Madeleine Gustafsson-priset.
Madeleine Gustafsson-priset
Madeleine Gustafsson-prisets summa uppgår till 50 000 kronor och delas i år ut för åttonde året i rad. Det tilldelas en svenskspråkig litteraturkritiker som varit verksam under de senaste åren.
Sveriges Författarförbund instiftade priset 2019 för att stärka litteraturkritiken och uppmuntra skribenter som har en förmåga att belysa både nyare och äldre författarskap. Kritiker som fokuserar på verket gynnar det svenska litteraturklimatet.
Jury för 2026 års pris har varit ledamöter i styrelsen för Sveriges Författarförbund: Selene Hellström, Alejandro Leiva Wenger och Daniel Gustafsson.
2026 års pris delas ut med värdefullt stöd av Bonnierförlagen, Eva Bonnier, Lilla Piratförlaget, Modernista samt genom privata donationer.
Sveriges Författarförbunds kritikerpris, Madeleine Gustafsson-priset, går i år till Emi-Simone Zawall.
Emi-Simone Zawall är kritiker, essäist och översättare från polska. Hon skriver litteraturkritik i Svenska Dagbladet, där hon också har varit biträdande redaktör för Under strecket. Hon är redaktör för och utgivare av tidskriften Essä. Som kritiker har Zawall ofta ägnat sig åt utländska författarskap.
Juryns motivering:
”Emi-Simone Zawall tilldelas Madeleine Gustafsson-priset för en litteraturkritik som förenar lärdom och precision i läsningar som både fördjupar förståelsen av det enskilda verket och vidgar dess sammanhang. Med verket i centrum, och utan rädsla för vare sig omprövning eller motsägelse, låter hon litteraturen som både konstform och kunskapsform sätta villkoren för kritiken. I sin gärning som kritiker, essäist och översättare för hon med sig en bred litterär och språklig erfarenhet. Men bildningen blir aldrig uppvisning, den används för att öppna verken och göra deras frågor angelägna.
Samma övertygelse präglar hennes arbete med tidskriften Essä, där hon bereder plats för andras röster och perspektiv. Genom att låta äldre texter och kulturhistoriska material möta nya läsningar har hon skapat ett eget rum för den långsamma, prövande och kunskapssökande essäistiken, liksom för ett litterärt samtal där historiska verk inte behandlas som avslutade, utan åter blir levande och möjliga att läsa på nytt.”
