Så mycket tjänar vi – och våra chefer

Journalistens årliga kartläggning av journalistlöner på svenska redaktioner kompletteras nu med en extensiv lista över svenska mediechefers inkomster. Och det finns en chef som sticker ut: Anders Eriksson, vd för Bonnier News och Bonnier News Local. Inkomståret 2024 tjänade han 14,4 miljoner kronor, vilket motsvarar en månadslön på 1,2 miljoner kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som tvåan på mediechefernas lönelista, TV4:s vd Mathias Berg som 2024 hade en inkomst på 7,8 miljoner kronor – motsvarande 650 000 kronor i månaden.

Faktum är att Anders Eriksson 2024 tjänade lika mycket som Jönköpings-Postens alla 32 journalister tillsammans.

Nu finns det en särskild förklaring till att Anders Erikssons lön stack ut just 2024.

– I min ersättning för 2024 ingick utfall från ett flerårigt incitamentsprogram, i vilket jag även investerat själv sedan jag blev vd 2016 och som fallit ut väl givet god lönsamhet under en följd av år, säger Anders Eriksson.

– Bonnier News investerar löpande i vår journalistik på många olika sätt, vilket är helt centralt och avgörande för vår strategi. Mitt jobb som vd är att möjliggöra det, och vi har också haft en situation där vi kunnat satsa mer på journalistiken än många av våra branschkollegor. Inte minst beror det på att vi har integrerat övriga delar av verksamheten vilket har lett till avsevärt färre chefer och betydligt lägre kostnader för ledning, administration, teknik och de kommersiella delarna av organisationen.

Att sex av de tio bäst betalda mediecheferna jobbar på Bonnier förklaras också av det långsiktiga incitamentsprogrammet, som föll ut 2024, uppger Anders Eriksson.

Det ser ut som att det finns en för mediebranschen avvikande lönekultur inom just Bonnier. Har ni en annan syn på löner för chefer än i andra delar av branschen?

– Jag tror inte att vi har en avvikande lönekultur mot andra mediebolag men däremot har vi de senaste åren haft en god lönsamhet jämfört med många andra i branschen. Vi ser också gärna en kultur där det lönar sig när det går bra. Sedan 2021 har vi till exempel ett vinstdelningssystem för koncernens anställda genom vilket vi tills i fjol hade betalat ut cirka 290 miljoner kronor i form av vinstdelning och gratifikation till medarbetare givet en stark resultatutveckling, säger Anders Eriksson.

Fotnot: Inkomstuppgifterna är hämtade från Skatteverket och gäller 2024. Antal journalistlöner avser chefens inkomst delat med uppgifter från journalistklubbarna om snittlönen för respektive företag 2024. Urvalet  består av mediechefer som har journalister under sig. *Hanna Stjärne slutade som SVT:s vd i oktober 2024.

De svenska vd-lönerna har ökat kraftigt i Sverige de senaste decennierna, visar LO:s rapport ”Makteliten – lämnar resten bakom sig” från tidigare i år. De 50 verkställande direktörerna i de största svenska bolagen tjänar i genomsnitt 34 miljoner kronor per år, motsvarande 77 industriarbetarlöner. Mediebranschens direktörer leder betydligt mindre bolag än vad näringslivstopparna gör, men vd-lönerna ligger ändå relativt högt jämfört med många andra ledningsfunktioner i näringslivet och den offentliga sektorn, enligt rapporten.

TV4:s vd Mathias Berg tjänade 2024 ungefär lika mycket som Folksams, SJ:s och Apotekets vd:ar – och drygt en miljon kronor mer än H.M. Konungens sammanräknade inkomst. Bergs lön motsvarade 13 TV4-journalisters löner.

Bonnier News vd Anders Erikssons lön låg samma år i nivå med vd:arna för Swedbank, Astra Zeneca och H&M – och han var fem gånger bättre avlönad än statsminister Ulf Kristersson. Erikssons lön motsvarade 26 Bonnierjournalisters löner.

I denna artikel publicerar Journalisten listor med lönerna för några av de högst betalda mediecheferna. Fler chefslöners kommer att publiceras  i uppföljande artiklar.

Fotnot: Inkomstuppgifterna är hämtade från Skatteverket och gäller 2024. Antal journalistlöner avser chefens inkomst delat med uppgifter från journalistklubbarna om snittlönen för respektive företag 2024. Urvalet  består av mediechefer som har journalister under sig.
*Anne Lagercrantz tillträdde som SVT:s vd i november 2024.

Medan många journalistklubbar anser att det har blivit svårare att få pengar utanför potten i löneförhandlingarna, uppger flera klubbar inom Bonnier News Local att man har fått igenom löneglidning genom särskilda låglönesatsningar.

Den redaktion som fått upp snittlönen mest av alla det senaste året är Dagens ETC, från 40 200 till nära 42 700 kronor i månaden, en ökning med 6,1 procent.

– Det har varit ett tydligt mål från klubben att höja lönenivåerna, eftersom vi länge legat lågt i jämförelse med andra tidningar, säger Annie Croona, ordförande i journalistklubben på Dagens ETC.

– Vi har kunnat visa på det med statistik, och samtidigt finns en insikt hos arbetsgivaren om att konkurrenskraftiga löner är avgörande, både för att behålla befintliga medarbetare och för att rekrytera nya. De har därmed varit tillmötesgående i processen. Därtill har verksamheten haft ekonomiska förutsättningar för det.

Är ni nöjda med era löner?

– Jag kan inte tala för alla medlemmar, och det finns säkert olika uppfattningar. Vi i fackstyrelsen är nöjda med att vi fått igenom tydliga löneökningar, men vi vet också att vi utgick från en låg nivå och fortfarande ligger lågt. Även med större påslag tar det tid att komma i kapp andra arbetsplatser. Därför kommer vi att fortsätta prioritera löneökningar och ha ambitiösa målsättningar framåt.

Har ni något tips till andra klubbar som vill få upp lönerna?

– Lönestatistik är helt avgörande i förhandlingar. Använd den! Kan man visa att jämförbara arbetsplatser ligger högre i lön sätter det press på arbetsgivaren att förklara varför. Det är också viktigt att ha koll på verksamhetens ekonomi och hur löneutvecklingen sett ut över tid, så att man vet vilken nivå som är rimlig att kräva och vad som är genomförbart. Slutligen behöver klubben vara överens om vad som är viktigast. Vill man minska löneskillnader kan höjning i krontal snarare än procent vara rätt väg, till exempel. Jag tror att det är klokt att gå in i förhandlingen med en tydlig, enad linje, säger Annie Croona.

Även på Erna Media (tidigare NWT-gruppen) har journalisternas snittlön ökat avsevärt mer än märket – med 4,6 procent på ett år. Bland de redaktioner som fått löneökningar på över fyra procent finns Expressen, Borås Tidning, Upsala Nya Tidning, Barometern, Aftonbladet, Omni och Hallands Nyheter.

Expressen har klättrat förbi Svenska Dagbladet i listan och Borås Tidning har rusat om ett stort antal redaktioner genom en löneökning på 4,5 procent på ett år.

I årets löneliga har Dagens Nyheter återtagit ledningen från Dagens Industri. Båda tidningarna har haft procentuellt beskedliga löneökningar under året jämfört med märket på 3,0 procent: DN-lönerna ökade med 2,6 procent till 59 000 kronor i månaden och DI-lönerna med 1,6 procent till 58 900 kronor i månaden, i snitt.

Att en redaktions snittlön ökar med mindre än märket är inte onaturligt och beror ofta på att högre avlönade medarbetare går i pension.

I andra änden av skalan ligger Örnsköldsviks Allehanda vars snittlön minskat med fem procent – vilket beror på att ett antal personer med högre lön slutat. På Norrländska Socialdemokraten har snittlönen legat still.

Göteborgs-Posten fortsätter sin kräftgång i löneligan. Sedan förra kartläggningen har snittlönen på redaktionen ökat med 0,7 procent, långt under märket.

Faktum är att GP:s snittlön bara ökat med fyra procent på tio år: från 43 155 kronor i månaden våren 2016 till 44 952 kronor i månaden våren 2026. Under samma period var inflationen 33 procent, vilket betyder att GP:s journalisters genomsnittliga realmånadslön ligger 12 000 kronor lägre än för tio år sedan.

– Det är för mig helt obegripligt varför det ska vara så här. Jag blir förtvivlad när jag ser de här listorna. Det är vår mest prioriterade fråga i styrelsen, säger Filip Kruse, ordförande i journalistklubben på GP.

Vad beror det på?

– Vi har haft flera sparpaket där äldre journalister med högre löner tagit avgångsvederlag och slutat. När de försvinner sjunker snittlönen. Men det är inte hela förklaringen. Man har velat hålla nere lönerna på ett sätt som jag menar är skadligt för GP. Vi håller på att bli ifrånsprungna av konkurrenter och av företag i andra branscher. Våra medlemmar älskar att jobba på GP och jag tycker att den kärleken utnyttjas på ett cyniskt sätt i lönesättningen.

– Jag kan inte förstå varför våra chefer vill hålla nere våra löner. Är det så att de vaknar på morgonen och tänker att det är Polaris aktieägares vilja som jag idag ska göra mitt bästa för att uppfylla? Jag förväntar mig att våra chefer tar strid för oss, säger Filip Kruse.

I årets lönelista finns uppgifter från 130 svenska redaktioner och tusentals medlemmar, men antalet journalistsektioner inom SVT och SR som lämnat uppgifter till enkäten är färre än tidigare år.

SVT:s journalistklubb har i år inte mäktat med att räkna ut genomsnittslönen bland medlemmarna, däremot har några av journalistklubbens sektioner skickat uppgifter till Journalisten.

– Vi har haft för mycket att göra bland annat på grund av det stora sparpaketet och för att vi har bytt folk på kansliet. Vi har därför inte kunnat göra en sammanställning av lönerna. Det är väldigt tråkigt, för lönelistan är viktig och uppskattad. Vi får återkomma nästa år i stället, säger Rino Rotevatn, som sitter i journalistklubbens styrelse på SVT.

SVT:s snittlön på 47 662 kronor i månaden i listan är en uppräkning av förra årets snittlön med tre procent. Det är sannolikt att uppräkningen ligger lite för högt mot bakgrund av övriga löneökningar inom public service. Snittlönen för alla public service-anställda ligger på 45 400 kronor, enligt Journalistförbundets statistik.

 

*Fotnoter:
TV4: Snittlön exklusive tillägg.
Ny Teknik Group: Ny Teknik, Lag&Avtal, Arbetarskydd och Teknikhistoria.
LO Mediehus: Arbetet, Kommunalarbetaren, Handelsnytt, Sekotidningen, Fastighetsfolket, Mål och Medel och Tidningen Elektrikern.
LRF Media: Land, Lantmannen, ATL.
OK Förlaget: Vi Bilägare.
Sveriges Television total: Uppskattning utifrån märket 2025.
Bonnier Business Media: Dagens Medicin, Aktuell Hållbarhet, Fastighetsnytt, Byggindustrin, Resumé, Dagens Media, Privata Affärer, Dagligvarunytt, Market, samt sju nyhetsbrev.
Nordiske Medier: Fri Köpenskap, Dagens Handel, Habit, Food supply, Transport idag, NTT, Entreprenad, Rent, Life Science/Medtech, Plastforum, Process Nordic, Motormagasinet, Verkstäderna, Packmarknaden, Recycling och Metal supply.
BNL Mälardalen: Nerikes Allehanda, Vestmanlands Läns Tidning, Länstidningen i Södertälje, Norrtälje Tidning, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten, Nynäshamns-Posten, Nacka Värmdö Posten, Nu Täby och Nu Österåker.
Dalarnas Tidningar: Falu-Kuriren, Borlänge tidning, Södra Dalarnes Tidning, Nya Ludvika tidning, Avesta Tidning, Mora Tidning och Dala-Demokraten.
Hälsingetidningar: Ljusnan, Söderhamns-Kuriren, Ljusdals-Posten och Hudiksvalls tidning.
Erna Media: Arvika Nyheter, Dalslänningen, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning-Kuriren, Mariestads-Tidningen, Nya Kristinehamns-Posten, Nya Lidköpings-Tidningen, Nya Wermlands-Tidningen, Provinstidningen Dalsland, Skaraborgs Allehanda, Skaraborgsbygden, Säffle-Tidningen.