Gå direkt till textinnehållet

YGL-förslag får kritik: ”Kan ge utrymme att sprida hat”

Regeringen har lagt ett förslag till riksdagen om att ändra Yttrandefrihetsgrundlagen. Tre jurister varnar för att det nya förslaget kan ge nazister och högerextrema sajter utrymme att sprida hat och hot utan att någon hålls ansvarig – och de får medhåll av Journalistförbundets jurist.

I en debattartikel på SvD varnar Mårten Schultz, ordförande för Institutet för juridik och internetjurist, Robin Enander, talesperson för Juridikfronten, samt Benjamin O Boman, jurist, för det nya förslaget.

Förslaget kan få olyckliga konsekvenser, och skapa möjligheter för exempelvis högerextrema grupper att sprida hat, menar juristerna. Detta eftersom förslaget, om det går igenom, skulle göra det för enkelt att trixa med exempelvis publiceringstider och på så sätt undkomma ansvar för material som lagts ut på nätet.

Så här skriver de om förslaget som bland annat TU och DN drivit på:

”Om ett uttalande har funnits på en massmediewebbplats under mer än ett års tid, ska utgivaren kunna freda sig från ansvar för innehållet. Brottsoffret eller den exklusive åklagaren på grundlagsområdet, Justitiekanslern, skickar en underrättelse till utgivaren om att ett meddelande är brottsligt. Om den ansvarige utgivaren inom två veckor från att hen tar emot underrättelsen (eller en stämning från domstol) raderar det ifrågasatta meddelandet – till exempel en låt om att invandrare ska lemlästas – går denne helt fri från ansvar (både straff som skadestånd). Detta gäller alla yttrandefrihetbrott – bland annat brott som förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp, uppvigling, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak och olaga hot. Det gäller även brott som uppmaning till uppror, högförräderi och krigsanstiftan, och sådana grova hot mot bland andra journalister och politiker som betecknas som brott mot medborgerlig frihet. Tas meddelandet inte bort börjar en ny ettårsperiod att löpa”, skriver de.

Olle Wilöf, jurist som bland annat är specialist på upphovsrätt vid Journalistförbundet, håller med om kritiken. Han tror också att det här förslaget kan leda till att fler aktörer som kan tänkas ägna sig åt olaga hot och hets mot folkgrupp skaffar grundlagsskydd.

– Om man påstår att man haft grejerna ute mer än 12 månader och får ett varningsbrev, då kan man ta bort det, eller spärra det inom två veckor. Sen lägger man ut det igen och säger att det här lades ut för mer än 12 månader sedan, och sen kan man hålla på så fram och tillbaka, säger Olle Wilöf (bilden).

Hur kommer det här påverka exempelvis hoten mot journalister?

– Man kan nog anta att hot mot journalister i huvudsak sker via medier som inte är grundlagsskyddade. Men om vi tänker oss aktörer som verkligen vill hota journalister så kan det här regelverket leda till att möjligheten att komma åt dem blir mindre för JK, och att flera av dessa hatsajter försöker att komma under grundlagen. Men framför allt tror jag det här kommer att påverka brott som hets mot folkgrupp, säger Wilöf (bilden).

Vad tycker du man borde göra istället?

– Jag förstår att TU och DN, som drivit på det här förslaget, ser problem med nuvarande ordning där den ansvarige utgivaren får ansvar för material som lades ut när hens föregångare var ansvarig utugvare. Men jag tycker ändå att kritiken mot förslaget är ytterst befogad. En variant som i realiteten skulle skilja ut DN och andra från sajter med  till exempel vit makt-musik är att vissa brottstyper som olaga hot, hets mot folkgrupp och olaga våldsskildring skulle omfattas av samma regler som idag medan förtal och några brott till skulle följa de regler som utredningen föreslår. Det vill säga det blir en immunitet för gammalt material i förhållande till vissa brottstyper om man tar bort materialet inom två veckor, även om problemet med att definiera vad som är gammalt material kommer att kvarstå ändå, säger Wilöf.  

Att ansvaret på Internet kan skilja sig åt mellan olika typer av brott har, menar Wilöf, redan blivit verklighet genom den så kallade ”BBS-lagen”, lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, som reglerar hets mot folkgrupp men inte förtal.

Mårten Schultz skriver i ett mejlsvar till Journalisten att han tycker att det bästa framåt vore att inte ändra något alls i denna del av lagen utan ha det som det är idag.

”Som JK påpekade i sitt remissyttrande så leder den nuvarande ordningen inte till några egentliga bekymmer alls i verkligheten. Och det vet ju JK bättre än någon annan”, skriver Mårten Schultz.

Journalisten har sökt TUs VD Jeanette Gustafsdotter utan resultat.

Fler avsnitt