Vanligare att svenska medier namnger afrikaner
Den svenska mediebilden av Afrika präglas återigen av offer. Samtidigt namnges allt fler afrikaner. Det visar rapporten Alla har ett namn som biståndsorganisationen We Effect presenterar i dag. Samtidigt menar professor Maria Eriksson Baaz att mediebilden av Afrika bidrar till rasism.
Under 2016 fick 41 procent av afrikanerna som var med på bild i den svenska biståndsrapporteringen, sitt namn publicerat i anslutning till artiklarna. 2014 var motsvarande siffra endast 13 procent. Svenskar får dock i regel alltid sitt namn i tidningen.
”Det är en anmärkningsvärd och positiv uppgång. Förhoppningsvis ser vi början på ett paradigmskifte där medierna behandlar alla lika. Alla har ett namn, det ska inte spela någon roll om du bor i Kalmar eller Kampala”, säger Anneli Rogeman, VD för We Effect.
Rapporten, som gjorts årligen sedan 2012 i samarbete med Retriever, presenteras nu på måndagsförmiddagen i Almedalen. Den visar att offerbilderna blir vanligare i rapporteringen. Under 2016 dubblerades antalet offerbilder och utgjorde då en femtedel av det totala antalet biståndsbilder. Ökningen förklaras främst av torkan och hungersnöden i östra och södra Afrika.
Parallellt med att offerbilderna ökade under 2016, avbildades samtidigt väsentligt fler personer i Afrika som verksamma och aktiva. Aktiva bilder förekom i 32 procent av rapporteringen, att jämföras med 23 procent under 2015 och 10 procent under 2014.
I en debattartikel i Journalisten riktar nu Maria Eriksson Baaz, professor i freds och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, hård kritik mot den mediebild som förmedlas av det svenska biståndet:
”De bilder biståndet förmedlar – både genom egna kanaler och genom media – bidrar till rasism och diskriminering inte bara i relationerna till Afrika utan även här i Sverige”, skriver Maria Eriksson Baaz i debattartikeln.
