UNT vill förlänga arbetstiden

UNTs ledning anser att det lokala avtalet på tidningen är för frikostigt där de som arbetar dagtid jobbar 37,5 timmar i veckan och de som arbetar obekväma tider har 34 timmar i genomsnitt. I avtalet står det även att anställda jobbar halv dag före röd dag och är arbetsbefriade julafton, midsommarafton, nyårsafton och valborg.

Tidningsledningen har sagt upp det lokala avtalet och vill att arbetsveckan ska vara 40 timmar. Ledningen har för journalistklubben föreslagit att det centrala avtalet mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna ska gälla, där det inte står något om att julafton och andra stora helgdagar ska vara arbetsbefriade.

– Som situationen för medier ser ut i dag har vi inte råd med ett så generöst avtal. Vi förbereder oss för sämre tider och behöver de resurser som det centrala avtalet ger oss, säger Lars Nilsson, UNTs chefredaktör.

Enligt journalistklubben på UNT skulle en förlängning av arbetstiden där alla måste jobba 40 timmar i veckan, samt nio till halv sex på julafton, midsommar, nyårsafton och valborg leda till att journalisterna måste jobba 20 fler dagar per år, utan någon ekonomisk kompensation.

– Vi förstår inte hur ett modernt medieföretag kan tro att det bästa sättet att höja effektiviteten är att förlänga arbetstiden. I ett kunskapsföretag ska man måna om personalen så att den är kreativ och gör en bra produkt som folk vill läsa. Detta är att gå i fel riktning. Ledningen tror att detta är ett verkstadsföretag som tillverkar kullager eller bilar, säger journalistklubbens ordförande Johannes Nesser.

Ledningen vill även säga upp avtalet om två extra kompdagar som ligger inbakat i de lönerevisioner som genomfördes 1979 och 1986. Kompdagarna var kompensation i stället för löneglidning.

– Lönerevisionen är ett avtal som inte går att säga upp. Om ledningen skulle vilja det måste lönen räknas upp från 1979 och 1986, säger Johannes Nesser.

Han tror att om ledningen får igenom sin förlängning av arbetstiden kommer många att skriva upp övertid, något som många inte gjort tidigare.

– Det kommer att bli dyrt för företaget. Anställda har tidigare skänkt bort den tid de jobbat över. Tacken för allt slit de gjort och den egna tiden de skänkt till företaget är förlängd arbetstid utan kompensation, säger Johannes Nesser.

För några år sedan hände samma sak på två andra tidningar som ingår i NTM: Norrköpings Tidningar och Östgöra Correspondenten. Det lokala avtalet sades upp. Även här var stridsfrågan arbetstiderna: arbetsveckans längd, ledighet före röd dag och att man ska jobba aftnar innan storhelger. Ärendet gick vidare till centrala förhandlingar. Det hjälpte dock inte och anställda på NT och Corren följer nu arbetstiderna enligt kollektivavtalet.

Journalistklubben misstänker att UNT vill att samma arbetstider ska gälla inom alla tidningar inom NTM-koncernen.

– De flesta större koncerner som Schibsted, Bonnier och Stampen har inte enhetliga arbetstider utan hittar lokala lösningar. DN, Expressen och DI har olika arbetstider, säger Johannes Nesser.

Har förslaget om ändrade arbetstider någon att göra med att UNT numera ingår i NTM-koncer nen?

– Förändringen hade kommit i alla fall. De flesta tidningar utanför storstadsområdena har 40 timmars arbetsvecka. Det är vi på UNT som haft ett annan arbetstidsmått. Vi borde kanske ha gjort förändringen för flera år sedan, säger Lars Nilsson.

Förhandlingar mellan journalistklubben och ledningen har inletts.

Fotnot: UNT ägs till 50 procent av NTM och till 50 procent av en stiftelse.