UG-chefen: ”Vi kommer skydda våra källor ända in i fängelse”
Den kritiserade utlandsspionerilagen behöver prövas i skarpt läge – och potentiella visselblåsare måste förstå att svenska journalister kommer att skydda dem även i fortsättningen. Det manar Uppdrag gransknings chef Axel Björklund.
Otydligheten i den lag om utlandsspioneri som trädde i kraft vid årsskiftet är stor och problematisk. Det var Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert, RSFs Erik Halkjaer, Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist och UGs Axel Björklund överens om, i ett samtal arrangerat av RSF på Bokmässan i Göteborg.
– Det finns frågetecken kring lagen. Att den är luddigt skriven är ett problem i sig, sade Erik Halkjaer.
Journalistförbundet larmade tidigt om lagförslaget, men den breda och högljudda debatten kom tätt inpå riksdagsbeslutet i höstas. Axel Björklund menade att medierna i värsta fall skrämt bort visselblåsare utan att egentligen vara säkra på vad som gäller.
– Varken Nils Funcke, som vi bjudit in till SVT, eller SVTs jurister är säkra på vad lagen innebär. Vi är ganska många som letar efter ett fall för att få det här prövat, sade Axel Björklund.
– Jag har inte en enda reporter som i en rättegång skulle avslöja en källa. Jag hoppas att det budskapet når ut till visselblåsare: vi kommer fortsätta skydda er, vi tar hellre en fällande dom och fängelse. Vi kommer inte att vika oss.
När det gäller UGs i våras pausade granskning om en makthavare i litteratursverige – där det spekulerats i om den pausats för att skydda källor från en eventuell förtalsrättegång – har Axel Björklund inget nytt att säga, säger han till Journalisten. Det är fortfarande "inga kommentarer" som gäller.
Hoten mot journalistiken är fler än utlandsspionerilagen, konstaterade paneldeltagarna på Bokmässan. Ulrika Hyllert lyfte den digitala massövervakningen som EU-förordningen Chat control kommer att innebära om den införs i Sverige.
– Det skulle absolut försvåra journalisters arbete. Man kommer behöva återgå till ett gammeldags sätt och träffa källor fysiskt i stället. Det kommer att bli mindre journalistik, sade Hyllert.
Christofer Ahlqvist pekade på att juridiken alltmer används som ett vapen mot journalistik.
– Jag har behövt försvara vår journalistik i två förtalsrättegångar de senaste 18 månaderna, och nyligen hade vi en SLAPP-situation där vi fick ta reda på juridiken i tre olika länder. Vi publicerade ändå, men det här tar tid, kraft och resurser från journalistiken. Det finns risk att vissa väljer en enklare väg.
