SVT överösta av anmälningar från klimatförnekare

Charlotta Friborg är kritisk till att Granskningsnämnden vid flera tillfällen på senare tid valt att gå vidare med klimatskeptiska anmälningar, vilket innebär att SVT ombeds lämna in yttranden. Ett exempel är en anmälan som ifrågasätter att det finns en vetenskapligt belagd koppling mellan oljeutvinning och global uppvärmning.

– Självklart ska vi yttra oss när Granskningsnämnden begär det. Men yttrandena tar tid och jag blir fundersam när det tycks komma fler krav på att vi ska yttra oss över sådant som vi tycker är etablerad kunskap, men som nu verkar vara uppe till diskussion. Om man kan hitta svaren i Nationalencyklopedin är det svårt att förstå varför vi ska yttra oss, säger Charlotta Friborg.

Maria Bergerlind Dierauer är chef för enheten för tillsyn på Myndigheten för press, radio och tv, som begär in yttranden inför ärenden i Granskningsnämnden. Hon framhåller att nämnden under åren lagt ner anmälningar mot programföretagens klimatbevakning, med grund i etablerad praxis:

Annons

– Nämnden har i flera beslut konstaterat att FNs klimatpanel IPCCs slutsats, att det pågår en global uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av växthusgaser, har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande politiker. Att bolagen sänder inslag som utgår från den grundsynen har därför inte i sig ansetts strida mot kravet på opartiskhet. Det hindrar inte att det förekommer anmälningar som har med klimatfrågor att göra och som leder till prövning.

Är det rimligt att be SVT yttra sig i frågor där det finns bred konsensus i forskarsamhället, som att oljeutvinning kan kopplas till global uppvärmning?
– Ett och samma ärende kan rymma flera anmälningar mot samma program, i vissa fall med invändningar av skiftande slag. Det kan handla om att vissa anmälningar innehåller omfattande eller mer komplexa invändningar, medan andra egentligen faller inom nämndens etablerade praxis. Programföretaget ges ändå i regel möjlighet att yttra sig över helheten, det vill säga samtliga invändningar mot programmet, svarar Maria Bergerlind Dierauer.

Att klimatskeptiker anmäler public service-program och inslag till Granskningsnämnden brukar vara vanligare inför FNs klimatkonferenser, som den nyss avslutade i Katowice. Men Charlotta Friborg vittnar om en uppgång under hela 2018:

– Det har accelererat under hösten. Jag kan inte ge exakta siffror, men vi får påfallande många anmälningar på våra inslag, jämfört med andra sakområden. Det är det här och migrationen som drar på sig mycket anmälningar.

SVT får också många mejl om klimatfrågan, både från klimatförnekare och från tittare som efterlyser mer bevakning.

– Vi märker en väldig polarisering. Klimatskeptikerna har nog också en förmåga att få det att se ut som att de är en starkare opinion än de kanske egentligen är, menar Charlotta Friborg.

Samtidigt som SVT alltså begärs yttra sig om kopplingen mellan fossila bränslen och global uppvärmning, har brittiska BBC antagit nya direktiv som slår fast att företaget ska akta sig för så kallad felaktig balans, det vill säga att oreflekterat bjuda in klimatskeptiker för att få båda sidor representerade, lyfter Charlotta Friborg.

– Vi börjar ana en slags backlash i den svenska hållningen. Det är bekymmersamt. Det känns som att vi i Sverige ligger i en annan fas än exempelvis Storbritannien.

När det gäller frågan om att ha med klimatförnekares perspektiv har dock SVT länge lutat sig mot ett utslag i Granskningsnämnden som gör klart att det inte behövs. 

Journalistens genomgång av de senaste GRN-anmälningarna som rör klimatfrågan visar en klar dominans av klimatskeptiker, även om programföretagen också anmäls av personer som efterlyser en skarpare bevakning. Till exempel anser flera tittare att ett inslag i SVTs Morgonstudion i oktober om mer klimatsmart flyg var osakligt.

Enligt Journalistens genomgång skiljer klimatskeptikerna ut sig genom mer omfattande anmälningar, ofta tryfferade med olika vetenskapliga referenser som ska bevisa att klimatkrisen inte finns. Som när en medlem i det klimatskeptiska nätverket Klimatsans i maj skickade in en 24-sidig skrift full av siffror och diagram samt en lista över ”faktaresistenta och agendadrivande” public service-journalister, till Granskningsnämnden.

SVTs utrikeskommentator Erika Bjerström är en av de journalister vars rapportering ofta anmäls. Hon såg en tydlig offensiv inför Polenmötet. Och känner igen tongångarna från mejl hon fått då hon bevakat Donald Trump.

– Tonen är mycket hatisk. Det är viktigt att vara observant då den här gruppen är vårdslös med fakta. De använder statistik på ett vilseledande sätt för att ”bevisa” att den globala temperaturen inte ökat. SVTs och andra redaktioners klimatbevakning stödjer sig på den forskning IPCC tagit fram. Utöver det behöver vi ha en ständig granskning av vilka klimatåtgärder som är effektiva och om forskarna har rätt i sina prognoser om hur snabbt och intensivt klimatförändringarna kommer att ske, menar Erika Bjerström.

Samtidigt som frågan är starkt polariserad bland tittarna är klimatbevakningen svårnavigerad genom sin komplexitet, konstaterar Charlotta Friborg. 

SVT arbetar därför med att ta fram ett faktaunderlag till de som ska rapportera om klimatförändringarna.

– Det här är komplicerad materia, man måste ha en precision i hur man uttrycker sig. Vi vill peka på vart medarbetare kan vända sig för solid information, vilka institutioner som är tillförlitliga. Vi har specialkunniga reportrar, men fler än de kommer att rapportera under den här vintern, och många redaktörer, säger Charlotta Friborg.