Stormvarning på kongressen

1. Bråk inför öppen ridå

Mindre än fyra veckor före Journalistförbundets kongress publicerar Journalisten.se en debattartikel som slår ner som en bomb i förbundet. Den är signerad Anders Forsström, ledamot i Journalistförbundets styrelse sedan 2018 och ordförande i journalistklubben på Dagens Nyheter. Anders Forsström sitter också i förbundsstyrelsens verkställande utskott och är på papperet därmed Journalistförbundets tredje mäktigaste person efter ordförande Ulrika Hyllert och vice ordförande Tomas Backlund.

I artikeln anklagar Anders Forsström förbundsledningen för bristande interndemokrati och för att angripa styrelseledamöternas yttrandefrihet:

”Omröstningar och reservationer orsakar tumult och ifrågasättande. Om du för ut din åsikt utanför styrelsen får du vara beredd på kraftiga reaktioner från ledningen.

Så här kan vi inte ha det. Även om förbundsstyrelsen oftast är överens behöver vi mindre förbundspiska och mer åsiktsbrytning. Åsiktsfrihet skapar uppmärksamhet, går fortare och ligger i linje med medlemmarnas professionella inställning till yttrandefrihet”, skriver Anders Forsström i debattartikeln.

Han uppger att när han i vintras röstade emot Las-uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv godkändes inte hans röst. ”Du får inte rösta emot”, ska han fått veta.

De interna beslutsprocesserna i styrelsen har varit föremål för diskussion, bekräftar flera ledamöter.

– Vi har lagt mycket tid på att i efterhand diskutera vad vi har beslutat, bland annat när det gäller Las-frågan. Det har ibland blivit en del onödiga krumbukter. Jag ser det som ett kollektivt ansvar för styrelsen, säger styrelseledamoten Hanna Nyberg.

Förbundsordförande Ulrika Hyllert svarar i en replik till artikeln att hon inte delar Anders Forsströms bild:

”Det finns ingen ’förbundspiska’, ingen har förvägrats en reservation, olika uppfattningar välkomnas. Tack och lov är det i stället en styrelse med många olika åsikter, stundom livliga och ibland riktigt vassa diskussioner. Det tjänar förbundet och medlemmarna på. Förbundets verksamhet och arbete ska alltid kunna granskas och diskuteras. Låt oss fortsätta ha en levande diskussion om interndemokratin och hur den bäst tillämpas för ett bättre arbete framåt”, skriver Ulrika Hyllert i repliken.

Men hon uppger samtidigt att det har funnits delade meningar i flera interndemokratiska frågor och att hon därför kallat styrelsen till extra möten för att diskutera den egna beslutsprocessen. Styrelsen gick också en gemensam utbildning i styrelsearbete i januari 2021.

– Debatten efter beslutet om Las-överenskommelsen ledde till att vi i styrelsen diskuterade våra interna processer, hur beslut fattas och hur vi kommunicerar och förankrar, säger Ulrika Hyllert.

Är det inte lite konstigt att anordna en utbildning i styrelsearbete efter mer än två år?
– De utvärderingar som vi gjort tidigare pekade inte på att någon upplevde att det fanns något problem kring formalia i styrelsearbetet, men efter Las-debatten var styrelsen enig om att det behövdes. När saker blir svåra, då blir formalia viktigt. Om jag får förtroende av kongressen att fortsätta som ordförande kommer jag att se till att den nya styrelsen snabbt får utbildning i styrelsearbetet.

Förbundsstyrelseledamoten Anders Forsström. Foto: Tor Johnsson

Anders Forsström har meddelat valberedningen att han inte vill fortsätta i förbundsstyrelsen.

Ytterligare tre ledamöter har beslutat att inte ställa upp till omval: Anna Roos som lämnar yrket, Elisabeth Hedman som uppger för Journalisten att hon känner att ”en kongressperiod räcker för mig”, samt Katarina Bjärvall, frilans, som anger flera skäl till att hon vill sluta, bland annat att hon tyckt att det varit svårt att driva frågor som är viktiga för frilansar, att hon inte känt sig ”tillräckligt facklig” i vissa etiska frågor, samt att hon inte har råd att lägga ned den tid som behövs för att bli tillräckligt insatt i de frågor som förbundsstyrelsen ska besluta om.

– Vi får betalt för mötestiden, plus ett blygsamt schablonarvode för inläsning, men i praktiken har vi rätt många ideella arbetsdagar på ett år. Jag har tackat nej till en hel del frilansjobb för att hinna det, men ibland har jag valt att jobba i stället för att göra gratis research kring någon fråga inför ett förbundsstyrelsemöte. Det har gjort att jag alltför ofta ha känt att jag är i informationsunderläge – och jag har fått ta beslut på svajiga grunder, säger Katarina Bjärvall.

Som exempel nämner hon frågan om etiska kriterier för mediestöd där styrelsen i våras ville säga nej, men Katarina Bjärvall instinktivt kände sig positiv till etiska krav men inte hade möjlighet att sätta sig in i frågan.

– På liknande sätt är det med en fråga som är aktuell nu, om en eventuell försäljning av vår fastighet. Jag är skeptisk men kan inte lägga den tid som krävs för att med trovärdighet ifrågasätta planerna på att utreda en försäljning.

– Och mitt sista skäl till att inte ställa upp till omval: avtalsrörelsen. Jag inser nu att jag förväntade mig för mycket när jag trodde att ett förbund som Journalistförbundet skulle kunna driva en fråga som kortare arbetstid och annat jag tror är viktigt för samhällsutvecklingen i framtiden. Den sortens visioner finns det ingen plats för som branschen mår idag, säger Katarina Bjärvall.

Ulrika Hyllert känner igen kritiken rörande att den fackliga tiden inte räcker för att sätta sig in i ärenden inför beslut:

– Det här är inte främmande för mig. Jag kände också så när jag först valdes in i förbundsstyrelsen. Det är en svår roll att kliva in i styrelsen och många frågor att ta ställning till. Hur ska man kunna göra det lättare att vara ny i förbundsstyrelsen? Den frågan har jag funderat mycket på, säger Ulrika Hyllert.

– När det gäller avtalsrörelsen så förstår jag att det finns kritik. Alla vi fackliga vill ha en revolution, nu! Motparten har helt andra idéer. Man vill ta stora kliv men det blir myrsteg, och det är frustrerande. Förväntningarna är ofta stora, och då blir man lätt besviken. Ändå tycker jag att vi gjorde framsteg i den senaste avtalsrörelsen.

Samtidigt som förbundet ofta beskrivs som en välfungerande organisation och en bra arbetsgivare är det flera som menar att organisationen lider av inbyggda problem, och att det ibland finns otydlighet i förbundets prioriteringar.

– En ideell organisation är svår att styra och i någon utsträckning blir det alltid så att amatörer tvingas agera företagsledning, säger Lennart Kuick, som arbetat på Journalistförbundet men nu gått i pension. Han har också tidigare varit anställd på Dagens Nyheter och aktiv i DNs journalistklubb.

– Jag tror inte att Journalistförbundet fungerar sämre än andra fackförbund, snarare tvärtom. Samtidigt har det blivit svårare och svårare att få en förbundsstyrelse som är så hårt engagerad som det egentligen krävs för att leda ett företag. Det öppnar för ett tjänstemannastyre som kan leda till en bunkermentalitet, säger Lennart Kuick.

En invändning mot det är att många andra fackförbund lutar sig ännu tyngre mot de anställda tjänstemännen. Det menar förbundsordförande Ulrika Hyllert.

– Jag känner igen resonemanget och funderar på varför det dyker upp nu, och varför det dyker upp hos oss. Vi har en heltidsavlönad ordförande och en halvtidsavlönad vice ordförande. Vi använder våra förtroendevalda förhållandevis mycket jämfört med andra förbund, så jag har lite svårt att förstå kritiken, säger Ulrika Hyllert.

Victoria da Silva, ordförande i den lokala Unionenklubben för de anställda på Journalistförbundets kansli sitter som arbetstagarrepresentant i förbundsstyrelsen, och vill därför inte kommentera förbundsstyrelsens arbete.

– Det jag kan säga är att Journalistförbundet är en flexibel arbetsgivare och vi anställda har bra villkor. Det finns problem, men det finns det på alla arbetsplatser. Ibland kan man tänka ”jag jobbar på ett fackförbund, hur kan det här inte vara fixat?” Men vi är både ett fackförbund och ett yrkesförbund och arbetar med fler frågor än vad renodlade fackförbund gör. Våra medlemmar är pålästa och har ibland behov av mycket hjälp från oss – samtidigt som vi är ett litet kansli. Arbetsbelastningen blir därför stor även för chefer och kansliledningen, och då är det inte konstigt att saker ibland missas, säger Victoria da Silva.

Kommer det interna storbråket i styrelsen att bli en fråga på kongressen? Sannolikt, eftersom konflikten handlar om för förbundet grundläggande materia – demokrati och yttrandefrihet.

Ulrika Hyllert, förbundsordförande. Foto: Tor Johnsson

2. Svekdebatt och stadgebrott

Ett stadgebrott är förstås ingen struntsak för en fackförbundsstyrelse. Ändå är det fullt möjligt och till och med ganska troligt att kongressen kommer att ha visst överseende med det stadgebrott som Journalistförbundets styrelse enhälligt och i berått mot begick våren 2020 när de tog 2,5 miljoner kronor ur konfliktfonden för att ge 250 frilansmedlemmar som förlorat inkomster under coronakrisen stipendier om 10 000 kronor.

Konfliktfonden får bara användas vid en konflikt, till exempel en strejk, enligt stadgarna. Förbundsstyrelsen bedömer själva att det sannolikt var ett stadgebrott, men det är kongressen som avgör.

– Om jag måste avgå på grund av det gör jag det med rak rygg. Jag ångrar det absolut inte och jag skulle göra det igen, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.

– Det var en helt exceptionell situation våren 2020 när krisen slog bort inkomsterna för många av våra medlemmar, samtidigt som det inte fanns något statligt coronastöd för frilansar med enskild firma. Folk var på väg att förlora allt. Det var riktigt dramatiskt.

Ett större problem för styrelsen under kongressen torde vara beslutet att säga ja till Las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv i oktober förra året.

Journalistkongressen 2018 röstade igenom en motion som uppdrog åt förbundet att kämpa för en stark anställningstrygghet, och det är många som anser att styrelsen brutit mot kongressbeslutet. I tre olika motioner inför kongressen i oktober 2021 yrkas att förbundet ska lämna överenskommelsen.

Förbundsstyrelsen har i debatten beskrivit hur man kämpat för att ”minimera försämringarna i Las” och att man röstade ja till överenskommelsen för att undvika att den statliga så kallade Toijerutredningen skulle bli verklighet, med betydligt större försämringar av anställningsskyddet.

Räkna med att Las-frågan blir ett stort nummer på kongressen.

Förbundsstyrelsen som valdes på kongressen 2018. Bakre raden från vänster: Ann Johansson (TV4), Hanna Nyberg (SVT), Gert Lundstedt (frilans), Gabriella Mohoff (GP), Anders Forsström (DN), Tomas Backlund (Östersunds-Posten). Främre raden från vänster: Katarina Bjärvall (frilans), Jonas Nordling (ordförande), Anna Roos (Schibsted Media), Ulrika Hyllert (SR, samt vice ordförande), Jens Krey (Dagens Medicin), Elisabeth Hedman (Norrbottens-Kuriren). Foto: Tor Johnsson.

3. Strid om styrelseposterna

Det är ovanligt att sittande ordförande och vice ordförande utmanas på posterna, men på Journalistkongressen 2021 finns två kandidater som vill ta över: Hanna Nyberg som kandiderar till båda posterna och Anna Herdenstam som kandiderar till vice ordförande. Sittande ordförande Ulrika Hyllert och vice ordförande Tomas Backlund har båda meddelat att de ställer upp till omval.

En förklaring till att presidiet nu utmanas kan vara Jonas Nordlings avgång mindre än ett år efter att han valts till förbundsordförande på kongressen 2018. Ulrika Hyllert hade valts till vice ordförande och klev upp på ordförandeposten och styrelseledamoten Tomas Backlund valdes till ny vice ordförande av förbundsstyrelsen, helt enligt stadgarna. Ingen kongress har alltså valt Hyllert till ordförande eller Backlund till vice ordförande, och det öppnar för strid om posterna.

Samtidigt finns det tydlig och skarp kritik mot den nuvarande förbundsledningen, inte minst när det gäller Las-frågan och hur interndemokratin skötts både i kontakten med medlemmar och inom förbundsstyrelsen.

Till resten av förbundsstyrelseposterna har rekordfå personer nominerats. När nomineringstiden löpte ut i början av september hade valberedningen bara fått in fem namn, till fem vakanta poster. Det betyder inte att de är garanterade att bli valda: valberedningen kan vaska fram egna kandidater, och under kongressen öppnas nomineringstiden igen. Kongressombuden får räkna med att nya kandidater kommer att dyka upp under resan.

Allt pekar på att den digitala Journalistkongressen den 6-7 oktober blir stormig. Förbundsordförande Ulrika Hyllert tror det:

– Det skulle jag säga är en bra rubrik på din artikel.

Vad tänker du om det?
– Jag tänker att det här är en kongress man inte vill missa.

 

Fakta

Fyra stora frågor på kongressen…

1. Las-uppgörelsen. Flera motionsskrivare kräver att Journalistförbundet lämnar överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.
2. Journalisternas hus. Ska förbundet sälja fastigheten på Vasagatan för 260 miljoner?
3. Löner & arvoden. Hur ska förbundet tackla lönestagnation, arvodesdumpning och reallönesänkningar för journalister?
4. Otrygga jobb. Ska interna bemanningsföretag förbjudas? Hur får man stopp på vikariekarusellerna?

… och tre bubblare

1. Pausa Yrkesetiska nämndens arbete – föreslår tre klubbar.
2. Skrota förra kongressbeslutet om villkoren för medlemskapet (som öppnade för contentproducenter) – föreslår en motionär.
3. Sätt stopp för digitala kongresser! – kräver nio klubbar.
    

Läs mer: Motionerna till kongressen