Krönikor
”Inne- och utelistan för svenska medier”
KRÖNIKA Få varelser är så trendkänsliga som journalister. Om du har missat vad som står på de svenska mediernas inne- respektive utelista just nu – här är en liten sammanfattning.
publicerad
INNELISTAN
- AI über alles
Fråga inte om vi borde – fråga om det går. För nu ska AI användas till allt. Vi har sett SVT illustrera nyhetsartiklar med AI-genererade bilder på budgetbarn som inte är av vår tid och undertexter som kallat partiledare ”mördaren där i rock”. Nu AI-utmanar Elon Musk som nästa drag i sin envisa kamp mot journalistiken Wikipedia med Grokipedia. Är det bara jag som inte glömt uppstarten av Microsofts Twitterchatbot Tay som snabbt blev lika rasistisk som de kommentarer hon matades med och inte enbart tycker att utvecklingen är kul? - Toppa med Trump
Till och med det som inte handlar om Trump handlar om Trump. Som fredspriset. Som främst handlade om varför Trump troligen inte skulle få priset, varför han inte fick det, hur han skulle reagera på att han inte fick det och till sist hur han skulle reagera på vem som faktiskt fick det. - Kommunicera mera
Varje gång jag skriver en ny krönika om kommunikatörer som står i vägen för att reportrar ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och att antalet kommunikatörer sedan länge vida överstiger antalet reportrar anställs tio nya. Som skickar mejl till superstressade redaktioner för att ringa en minut senare och ”följa upp”. - Murvelhat
Det började med SD som ville spela journalistrugby. Att statsministerns stab attackerar Aftonbladet för att ha ”jagat” deras dotter när tidningen redovisat hur Harpsund använts för hennes privata aktiviteter är nog inte slutet på politikers öppna påhopp på oss som arbetar för den tredje statsmakten. - Krig
Alla vill jobba på Saab. Omni rapporterar att 150 000 personer sökt jobb hos bolaget i år.
UTELISTAN
- Klimatjournalistik
Snälla Erika Bjerström, kom tillbaka! Om jag hade vetat vilka krafter som skulle släppas lös den dag du lämnade tv-huset och rollen som klimatkorrespondent hade jag aldrig låtit dig gå ut genom dörren. Förlåt att jag inte förstod vilka krafter som pressade mot dig och att ingen sandsäck skulle klara att stå emot den flodvågen för alltid. Jag trodde att ditt uttåg skulle leda till en bredare diskussion om hur alla reportrar måste ta ansvar för att rapportera om klimatet och att redaktörskapet i klimatfrågor behöver stärkas. Förlåt min naivitet! Du kan inte ana hur tyst det blivit och vilken sanning som cementerats i väggarna: att ”ingen klickar på klimatet”. - Arbetsplatsreportaget
Jo, vi är många som vill göra det. Men till skillnad från 70-talet när jag som barn fick springa runt på mammas bank och räkna pengar i pappersrör är arbetsplatser i dag hermetiskt tillslutna säkerhetszoner. Och om vi mot all förmodan skulle lyckas få tillträde är det svårt att inte snubbla på pressisarna som vill försäkra sig om att vi får se och höra rätt saker. - Metoo
Att ens lyfta frågor som att kvinnor förväntas jobba dubbelt så hårt som sina manliga kollegor eller att vi utsätts för helt andra typer av hat och hot har blivit helt omodernt. Ända sedan den prostituerade Hariette Wilson lät publicera sina skandalomsusade memoarer för 200 år sedan och stämdes av hertigen av Wellington efter hans berömda ord ”Publish and be Damned” har vi lärt oss att det är kvinnorna som berättar som riskerar att förlora allt medan männen fortsätter göra karriär även efter, och till med av, sina ”misstag”. - Avslöjandet
Jo, det prisas fortfarande. Men vi har slutat gå vidare på varandras granskningar, utom när samhället reagerar på dem. Har vi själva slutat tro på journalistiken som tillräcklig i sig? Måste ministrar avgå, lagar ändras och förundersökningar inledas för
att något ska kallas för en lyckad granskning? - Fred
Om det inte är fredspriset. Och vi kan skriva artiklar om att Trump inte får det.
PS: Blev du upprörd av den här krönikan? Klipp och klistra, citera valda delar på Journalistens Facebooksida! Glöm inte att hålla en hotfull ton, kalla krönikören Fröken Crona och hota med att posta länkar till en fabricerad Onlyfans-sida. Då är du faktiskt mest inne av alla!
Annons
Jag förstår om listan måste vara kort. Men på ute-listan borde man också ta med Sveriges Kina-beroende och dess konsekvenser, t o m med kryperi för Kina i politik och på våra universitet. Sverige sitter nu så fast i sitt ekonomiska beroende av diktaturen att vi till och med har en utrikesminister som avlägger visit vid hovet i Peking på självaste tioårsdagen av kidnappningen av Gui Minhai – utan att få med sig honom hem. SRs korrespondent medgav hon var chockad över det, men, hemmapressen tiger mest. Detsamma vad gäller hur andra svenska ministrar niger och bockar för Kina alltmedan folkmordet mot uigurerna rullar på, nyheter kommer in varje dag, men ingen tar upp det. Kommersen med slavarbetsprodukter från den uiguriska folkmordszonen översvämmar Europa, finns i var familjs hus, men ingen undersöker. Kina äger inte bara Volvo utan t o m Stockholms tunnelbana, samtidigt som konsekvenserna av Kinas ekonomiska dominans börjar dyka upp överallt – som i Norge och Danmark där de kinesiska bussarna visar sig skicka information till Kina; eller som det kinesiska drönarvarningssystemet på Oslo flygplats som slocknade i 19 timmar precis samtidigt som många flygplatser stängdes ned av okända drönare. Ett test, såklart, i linje med Kinas stöd till Rysslands Ukrainakrig och dess planer att militärt dominera Europa – Kina samövar sina krigsskepp och soldater med Ryssland som det nu har en evig allians med. Men vi shoppar vidare, och ingen skriver om det som sker, trots att massor av stories tornar upp sig. En speciell aspekt förundrar mig: Kinas senaste ambassadör ställdes aldrig mot väggen av svenska journalister, trots att han var konsulärchef i Peking medans de började vägra svenska besök hos vår medborgare Gui MInhai. Vad var hans roll? Tja, vi lät honom sitta där i fyra år utan att ens ställa frågan! Vad beror tystnaden på? Är det för att svenska journalister, –trots att Kina tar över vår ekonomi, vår vardagsekonomi och nu t o m politiken– intalar sig att man måste vara “Kinaexpert” för att gräva i detta? Ingen bra ursäkt i så fall.