”Många goda idéer – men kan journalistiken räddas från utsidan?”
LEDARE Det gångna året har vi sett flera initiativ för att stärka journalistiken, här är några exempel:
Den 1 december tillträdde den nya EU-kommissionen som bland annat ska ta fram ett program för att öka skyddet för oberoende medier. I samband med det publicerade Schibsted en rapport om de fria mediernas roll för demokratin. En av rapportens slutsatser är att EU måste se till att techjättarna följer lagen och att det är viktigt att lagstiftarna skiljer på publicistiska medieföretag och innehållsplattformar så att inte medieföretagen oavsiktligt drabbas av lagstiftning som siktar in sig på plattformarna.
En kartläggning av behoven för oberoende medier i Sverige har gjorts av Magdalena Malm och Javeria Rizvi Kabani tillsammans med Bonniers Familjestiftelse*. Några av förslagen är konkreta: en fond för juridiskt och ekonomiskt stöd för journalister som drabbas av Slapp-stämningar* är nog min favorit eftersom den har tydliga avgränsningar. En annan idé är en fond där näringslivet avsätter pengar till oberoende journalistik. Frågan är bara hur det skulle administreras och kontrolleras? Ett av motiven är att journalistik är effektivt mot den kriminella ekonomin som omsätter 200 miljarder kronor per år och är ett gissel för det friska näringslivet. Ett annat förslag är att starta en oberoende redaktion som kan ta över granskningar som stoppas av exempelvis Slapp-stämningar. Något som för tankarna till länder där det är förenat med livsfara att granska vissa frågor.
Under året har stiftelsen Grävfonden sonderat terrängen för ett nationellt centrum för undersökande journalistik i Sverige, med Norge och Danmark som förebilder. (Jag skrev om detta i ledaren ”Staten och journalistiken”, Journalisten 01/2024.) Grundidén är att det ska finnas ett slags insatsstyrka med olika experter som kan bistå mindre redaktioner i större granskningar.
Utgivarnas ordförande Thomas Mattsson har i Journalisten föreslagit en Mediernas brottsjour för att hjälpa redaktioner med säkerhetsarbetet när de utsätts för hot och trakasserier. En annan idé han lyfter är att låta ett säkerhetsbolag eller någon på en branschorganisation ha jour för att bistå frilansar och mindre redaktioner som drabbas.
Det finns alltså många goda idéer, även om det i de flesta fall är oklart vem som ska stå för finansieringen. Jag tror dock inte att kärnan, den journalistiska verksamheten, kan räddas av externa aktörer på ett långsiktigt hållbart sätt. Däremot kan stöd när det gäller sådant som säkerhet, juridik och gräv bli mycket betydelsefullt för medieföretag och frilansar med små marginaler där alla resurser behövs för kärnverksamheten.
*Transparens: Jag var själv en av ett 30-tal medverkande.
*Slapp-stämning: strategisk stämning i syfte att stoppa journalisters granskning.
God jul och gott nytt år!
Det har varit ett besvärligt år, både för mediebranschen och tidningen Journalisten, med sparpaket, minskade resurser och kollegor som tvingats lämna oss. Det som ändå hållit oss upprätta är arbetsglädjen och stoltheten i att få göra bra journalistik tillsammans med skarpa kollegor. Nu tar vi snart ett välbehövligt juluppehåll på sajten och jag hoppas att våra läsare också kan få den återhämtning ni behöver. Men fortsätt tipsa oss om nyheter, i början av januari är vi tillbaka med nya avslöjanden, reportage och fördjupningar. Till dess vill jag önska alla läsare en god jul och ett gott nytt år!
Tipsa om Journalisten Plus
Vet du någon som inte själv jobbar som journalist men är intresserad av mediebranschen och journalistikens utveckling? Nya Journalisten Plus ger möjligheten att ta del av samma kvalificerade innehåll som du som medlem i Journalistförbundet får: e-tidning, plusmärkta artiklar och även papperstidning för den som vill. Ett tips för julklappar eller nya medievanor! Mejla kundservice@journalisten.se eller besök Journalisten.se/prenumerera för mer information.
