”Nu är det upp till bevis för regeringen”

Kulturminister Amanda Lind (MP) hade bjudit in företrädare för stora delar av mediebranschen till ett krismöte på onsdagseftermiddagen: TU – Medier i Sverige, Journalistförbundet, Sveriges Tidskrifter, Gratistidningarnas förening, samt TT Nyhetsbyrån, Bonnier News, Schibsted, samt vd:arna för SR, SVT och UR. Syftet var att uppdatera regeringen om läget i branschen under den pågående coronakrisen.

– Det var värdefullt att alla fick samlas och ge sin syn på situationen. Det blev tydligt att det finns en total samsyn kring grundproblemen, och att alla vill värna journalistiken i ett läge när den behövs mer än någonsin. Branschen är helt enig om att det måste till åtgärder snabbt, och det många tryckte på är just vikten av att åtgärderna är snabba – de måste inte vara precisa i det här läget, säger Ulrika Hyllert.

Hon är besviken på att regeringen inte har agerat snabbare:

Annons

– Mediebranschen befann sig i kris redan innan coronaviruset och vi har efterfrågat åtgärder länge, men de svar Amanda Lind lämnat är att ”vi följer frågan noga och har hög beredskap”. Vi hade tidningskonkurser förra året. Vi kan inte ha en enda konkurs till i år. När en tidning försvinner från en ort är det oerhört svårt att reparera det och bygga upp en ny journalistisk bevakning. Det behövdes kraftfulla åtgärder för ett år sedan, nu är det ännu mer angeläget.

– Amanda Lind sade under mötet att medierna är avgörande under den alarmerande situationen och viktiga för demokratin. Kulturen och idrotten fick ett miljardstöd för en vecka sedan. Var är stödet till mediebranschen? Nu är det upp till bevis för regeringen, säger Ulrika Hyllert.

Hade du förväntat dig att kulturministern kommit med några löften under mötet?
– Jag hade förväntat mig någonting, till exempel ett besked om att man skjuter på returpappersförordningen som ska börja gälla nästa år. Det hade varit enkelt. Det positiva beskedet var att kulturministern inte längre har ”hög beredskap” utan att hon ”återkommer”. Jag förväntar mig att hon återkommer med ett krisstöd till mediebranschen snabbt.

Vid en presskonferens sent på onsdagseftermiddagen presenterade regeringen ett krispaket för småföretagare, som skulle kunna undsätta frilansar med enskild firma. Bland annat ska egenavgifterna sättas ned med 10,21 procent från den 1 mars och fyra månader framåt, och egenföretagare ska kunna lägga sin firma vilande vid arbetslöshet.

Journalistförbundet välkomnar åtgärderna.

– Det kommer underlätta för både mindre produktionsbolag, andra mindre företag och för egenföretagare. Alla åtgärder får ju inte träff på alla, men det här är bra för de som kan bli hjälpa av det. Vi har redan hunnit få frågor och uppdaterade vår frågesida med den nya informationen. Vi återkommer när vi analyserat förslagen och kan ge ännu mer konkreta råd till medlemmarna som berörs, säger Ulrika Hyllert.

Det är inte bara Journalistförbundet och branschföreträdare som larmar om krisen för de svenska medieföretagen. Den svenska ekonomin har bromsat in kraftigt och som följd har annonsbokningarna i den svenska dagspressen stannat av, konstaterar Jonas Ohlsson (bilden), föreståndare på mediekunskapscentret Nordicom och författare till den årliga rapporten Medieekonomi.

– Det här var inte vad dagspressen i Sverige behövde. Annonsläget var redan bekymmersamt innan och nu verkar det ha tvärnitat, säger Jonas Ohlsson.

– Man kan anta att mediebranschen också får ett stödpaket, och det vore naturligt om det riktas till lokala medier i första hand.

Journalistförbundet varnar för en kollaps i mediebranschen. Håller du med om det?
– Den risken är alldeles uppenbar. Det var ett ansträngt läge redan innan coronakrisen. Ägarsituationen har lösts för överskådlig framtid för stora delar av landsortspressen som nu har starka ägare i ryggen – det är positivt i den här situationen. Men utan ett stödpaket kommer vi förmodligen att få se flera tidningsnedläggningar och uppsägningar.

Hur hårt krisen kommer att slå är svårt att sia om. Det är hart när omöjligt att göra prognoser för framtiden eftersom allt hänger på hur långdragen krisen blir, och det är det ingen som vet.

– Utifrån vår ögonblicksbild skulle det kunna handla om en annonsnedgång på mellan 30 och 60 procent för dagspressen, säger Jan Fager, tillförordnad vd för TU – Medier i Sverige. Men prognosen bygger på det vi ser just nu. Det enda vi kan säga med säkerhet är att de annonsintäkterna som nu har försvunnit är förlorade. Även om ekonomin återhämtar sig kommer inte det här tappet att kompenseras av en större annonsuppgång i höst.

Ett annonstapp på 30-60 procent motsvarar mellan strax under två miljarder till strax över tre miljarder kronor på årsbasis för den svenska dagspressen. Mittmedias affärschef Mikael Nestius uppskattar att ett annonstapp på 50 procent skulle medföra att man behöva säga upp mellan tio och trettio procent av alla journalister.

– En del olönsamma titlar skulle vi antagligen tvingas stänga helt, sade Mikael Nestius till Journalisten förra veckan.

Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM) har inte gjort någon reviderad prognos för dagspressen just eftersom situationen är oöverblickbar:

– Det enda vi kan säga är att de prognoser som gjorts förut inte gäller längre. Vi är i en helt ny situation och det händer så mycket från dag till dag att det inte går att göra en prognos, säger IRMs vd Madeleine Thor.

Lokaltidningar med små marginaler är särskilt utsatta, men alla delar av branschen känner av krisen. Tidskriftsbranschen har de senaste åren storsatsat på reseverksamhet och event, som nu ställs in eller skjuts upp. Kvällstidningarnas intäkter bygger dels på annonsmarknaden, som har bromsat in kraftigt, dels på lösnummerförsäljning, som minskar eftersom papperstidningsläsarna i huvudsak är äldre som inte längre går ut.