Medborgare mot kommunen i mediernas bevakning
Tidningarna skriver allt mindre om partipolitiska konflikter i kommunerna. Istället är det motsättningar mellan medborgarna och kommunen som lyfts fram.
Tidningarna skriver allt mindre om partipolitiska konflikter i kommunerna. Istället är det motsättningar mellan medborgarna och kommunen som lyfts fram.
Det visar en undersökning som medieforskaren Gunnar Nygren vid JMK gjort. Han har undersökt mediernas kommunbevakning i Sundsvall, Bollnäs, Huddinge och Motala under fyra veckor hösten 1999 och våren 2000 och jämfört sina resultat med forskning som gjorts för 20 år sedan.
Resultatet visar att partipolitiken i kommunerna har fått mindre utrymme i medierna. Gamla tiders referat och omskrivningar av kommunala protokoll har fått ge vika för artiklar som har ett ”vi-mot-dom” perspektiv: medborgarna mot kommunen. Artiklarna har rubriker som: Handikappade Nisse förlorade sin plats på avlastningshem. 100 elever i Bollnäs protesterar mot nedläggning av fritidsgård.
En orsak till mediernas ändrade nyhetsvärdering, skriver Gunnar Nygren, kan bero på hårdare ekonomiska villkor för medierna. En konflikt mellan politiker och medborgare är lättare att dramaturgiskt gestalta och säljer bättre än en diskussion politiker emellan.
Han ser också en professionalisering av journalistkåren där nyhetsvärderingen är densamma oberoende av lokaltidningarnas partifärg.
En annan orsak till att medierna inte längre bevakar politiska konflikter i lika stor utsträckning beror också på att det partipolitiska systemet har försvagats på 90-talet, anser Gunnar Nygren. Svag partipolitik leder till färre konflikter och mindre att skriva om.
Många kommuner gjorde stora besparingar på 90-talet. Partipolitiska konflikter lades åt sidan i dessa kriskommuner och medborgarna fick ta konsekvenserna av nedskärningarna. ”Det var en konflikt som var självklar för de lokala medierna att skildra”, skriver Gunnar Nygren.
En fördel med att medborgarnas problem får större utrymme i medierna är att politikernas beslut blir mera begripliga för läsarna, konstaterar Gunnar Nygren. Han är dock orolig för att betoningen på konflikter kan leda till ett ökat politikerförakt, att kommunpolitiken reduceras till ett ”dom där uppe” mot ”oss vanliga”.
Gunnar Nygrens undersökning visar också att medierna väljer att skriva om andra ämnen än för 20 år sedan. I början av 80-talet var det trafik, stadsplanering och sociala frågor som medierna skrev om. Idag är det ”mjuka frågor” som vård, skola och omsorg som står i centrum. Kanske det beror på att dessa frågor var viktiga under valrörelsen 1998.
Gunnar Nygren konstaterar att politikers misstro mot medierna har ökat och lett till att kommunerna byggt ut webbtjänster och ger ut gratis hushållstidningar för att nå invånare med information utan att behöva gå via medier.
Undersökning finns i boken ”Medier och medborgaren i den digitala kommunen” som ges ut av JMK, Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.
