Gå direkt till textinnehållet
Foto: Hanna Lundquist

PS-utredningen presenteras – slutade i oenighet

PS-utredningen Idag överlämnades public service-kommitténs betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand. Oppositionspartierna har, som Journalisten tidigare avslöjat, lämnat in en reservation. UPPDATERAD

Kommittén har under ledning av Göran Hägglund utrett public service-bolagens uppdrag och villkor under tillståndsperioden 2026 till 2033.

Journalisten kunde i slutet av april avslöja att kommittén spruckit och att oppositionspartierna lämnat in en reservation, detta bekräftas nu i betänkandet.

”En gemensam reservation har lämnat av ledamöterna från S, V, C och MP. Dessa ledamöter har också lämnat in egna reservationer och särskilda yttranden” står det.

Annons Annons

Göran Hägglund tonade under pressträffen ned splittringen, och framhöll att det finns en blocköverskridande samsyn i grundläggande frågor som public service oberoende, att uppdraget ska vara fortsatt brett och inte detaljregleras.

– Avståndet i sak är mindre än antalet reservationer och längden skvallrar om, är min bedömning, sade Göran Hägglund.

Den stora skillnaden mellan majoriteten och oppositionen rör finansieringen, där oppositionen vill tillföra mer medel än betänkandet föreslår – och Sverigedemokraterna vill ge mindre pengar.

Parisa Liljestrand meddelade att betänkandet så snart som möjligt skickas ut på remiss, för att få in synpunkter. Propositionen ska lämnas till riksdagen före sommaren 2025.

Det är en splittring i kommittén. Hur viktigt är det att det finns en blocköverskridande enighet i den proposition ni kommer att skriva?

– I grund och botten är det betänkandet som ligger till grund för det arbete vi har framför oss. Det är klart att jag i den bästa av världar tycker att ju bredare överenskommelse desto bättre. Men det viktiga är att vi hittar en majoritet inom riksdagen så att public service kan få de långsiktiga förutsättningar de behöver för att kunna planera sin verksamhet, svarar Parisa Liljestrand.

Så att blocken är överens är inte avgörande?

– Det är klart det är viktigt med breda överenskommelser. Men det är framför allt viktigt för public service att få reda på vilka förutsättningarna kommer vara i den kommande åttaåriga tillståndsperioden.

Också Parisa Liljestrand upprepar att partierna är överens om mycket.

– I grunden är partierna överens om oberoendet, att vi behöver en långsiktighet och att villkoren behöver vara teknikneutrala, säger kulturministern.

Sprickan i public service-kommittén, som Journalisten kunde avslöja i april, kom sent i processen.

Varför kom den så sent i arbetet, kom nya frågor på bordet?

– Nej. Jag tror att det ligger i sakens natur att när partierna i slutänden sätter ned fötterna, då händer saker i snabb takt. Man försöker nå varandra så långt som möjligt, men det måste gå ganska snabbt på slutet, säger Göran Hägglund.

Du tonar ned skiljaktigheterna, men finansieringen är ju en tung fråga?

– De hårda ord om ”slakt” som förekommit i debatten lämnar det seriösa samtalet, tycker jag. Under den här åttaårsperioden kommer det finnas mer pengar än det hade funnits med vanlig tvåprocentig uppräkning. Men det finns en skillnad mellan partierna, och det säger väl någonting om partiernas hållning.

Idag är uppräkningstakten av anslagen till public service två procent per år. Kommittén förslår att det höjs till 3 procent 2026 för att därefter sänkas.

”Kommittén föreslår att medelstilldelningen till respektive företag för 2026 ska höjas med 3 procent utifrån 2025 års tilldelning. Medelstilldelningen ska därefter höjas med 2 procent per år 2027-2030 och med 1 procent per år 2031-2033.”

Public service fick 9,1 miljarder kronor 2024.

När det gäller användningen av text digitalt skriver kommittén att den inte kommer att detaljregleras: ”Företagens kompletterande verksamhet, som text, ska utveckla och stödja ljudet eller den rörliga bilden och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna verksamhet. Någon detaljreglering av hur text får användas digitalt föreslås inte.”

Om samverkan med de kommersiella medieföretagen skriver kommittén: ”SR och SVT bör i högre grad än idag ha ett förhållningssätt som utgår från en medvetenhet om kvalitativa nyhetsmediernas konkurrensförutsättningar. Det föreslås att det ställs krav på företagen att ha en kontinuerlig dialog med dessa nyhetsmedier. Någon reglerad samverkan mellan public service och andra nyhetsmedier föreslås inte.”

Kommittén föreslår också att kraven på opartiskhet och saklighet även ska gälla innehållet i textpubliceringar och inlägg på sociala medier och att granskningsnämnden för radio och tv ska kunna granska innehållet i alla publiceringar från företagen.

En fråga som diskuterats är om de tre public service-bolagen SVT, SR och UR ska slås ihop. Kommittén förslår att regeringen under den kommande perioden bör tillsätta en utredning av en sammanslagning av public service-bolagen.

Läs betänkandet här.

Hanna Lundquist
Axel Andén

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt
Fler videos