”Det kostar ingenting att stämma en journalist till tystnad”

Vad är du beredd att ”betala” för att göra ditt jobb? Eller för att delta i det offentliga samtalet? 50 000 kronor? 100 000 kronor? Är det värt några besök på Soc, efter en anonym orosanmälan om dina barn? Ja, den kostnaden är faktiskt ett pris som många journalister eller offentliga opinionsbildare förhåller sig till i val av yrke eller av debattämnen.

På fredag träder ”lagen om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder” i kraft. Lagen som bygger på ett EU-direktiv, SLAPP-direktivet, som ska skydda journalister och andra som uttrycker sig offentligt. Tanken är att motverka munkavleprocesser – alltså domstolsprocesser vars egentliga syfte är att vara så kostsamma och skrämmande att journalisten eller debattören ger upp och tiger.

Den nya lagen hade kunnat bli ett viktigt instrument för att motverka munkavleprocesser. Dessvärre har lagförslagets formulering ”gränsöverskridande följder” blivit nyckelorden som kraftigt begränsar lagens omfång. I praktiken kommer lagen bara att vara tillämplig om den som stämmer en journalist bor i ett annat land än Sverige.

EU-kommissionen har rekommenderat att även inhemska processer, när båda parter bor i Sverige, ska omfattas. Detta behov har Journalistförbundet lyft flera gånger sedan 2022, men regeringen har medvetet valt att implementera direktivet på ett sätt som inte kommer att träffa majoriteten av alla SLAPP-mål i Sverige. Hade den nya lagen gällt alla mål hade en journalist som råkat ut för en munkavleprocess kunnat begära skyndsam handläggning av domstolen. Det skulle också innebära att den som stämmer en journalist eller debattör kan tvingas att ställa en garanti för att betala motpartens rättegångskostnader om hen förlorar målet.

En annan viktig effekt av den nya lagen är att reglerna om förenklade tvistemål (FT-mål) helt undantas från de nya reglerna, men eftersom lagen bara kommer att gälla i undantagsfall blir det i praktiken ingen ändring av reglerna. Dessa så kallade småmålsregler är tänkta att användas vid tvister som gäller krav som är små rent ekonomiskt, gränsen går vid cirka 30 000 kronor. I FT-målen behöver den som förlorar inte betala motpartens hela advokatkostnad.

Den här ordningen fyller en funktion i vissa typer av ärenden, till exempel om en mindre skuld inte betalats. Systemet blir en effektivisering av hur mindre tvister kan lösas kostnadseffektivt. Men, när det gäller förtalsmål, i synnerhet om syftet är att skrämma till tystnad, riskerar reglerna att ställa till det. En aktör som upptäckt detta är den så kallade Förtalsombudsmannen som stämmer journalister, kulturarbetare och andra debattörer med stöd av just småmålsreglerna. I praktiken blir det riskfritt att av ren illvilja stämma en journalist för något den skrivit på sociala medier. Och även om journalisten vinner så blir hen ändå alltid tvungen att bära sina egna rättegångskostnader. Tillvägagångssättet blir därmed ett lätt sätt att trycka till någon man vill få tyst på.

Vid sidan av munkavleprocesserna används även andra metoder som till exempel anmälningar till socialtjänsten som ett ”billigt” sätt att skrämma journalister och andra i det offentliga. Tillvägagångssättet utgör ett högt pris för journalisten och dennes barn, som i vissa fall tvingas till möten med socialtjänst helt i onödan.

I veckan är det Världsarbetsmiljödagen och det behöver knappast påpekas hur vansinnigt det är att detta är ett inslag i människors arbetsmiljö. Dessutom dränerar det samhället på resurser. Arbetstid och kraft tas i anspråk av såväl domstolar som socialtjänst för att hjälpa krafter som enbart är ute efter att tysta andra. Resurser som hade behövts för andra mål och för att hjälpa barn som far illa. Lägg därtill den demokratiska kostnaden för att journalister kanske avstår från granskningar eller att debattörer avstår från att bilda opinion när självcensuren sätter in.

Det är hög tid att regeringen adresserar detta oskick, där rättssystemet blir ett vapen mot journalister och andra som använder sin yttrandefrihet. Från Journalistförbundets sida vill vi uppmana politikerna:

• Se över småmålsreglerna så att de används till rätt saker, inte till att tysta journalister och andra som utrycker sig offentligt.
• Stoppa missbruket av systemet för orosanmälningar till socialtjänsten.
• Var efterkloka – se till att den nya Slapplagen ändras så att den går att tillämpa även på inhemska processer.

Det här är tre saker som på allvar skulle förändra journalisters – men även andras – möjlighet att göra sitt jobb och att delta i det offentliga samtalet. Många oroar sig för klimatet i samhällsdebatten och det är absolut viktigt att vi uppmärksammar och pratar om de problem som finns i samtalston och liknande. Men än viktigare ur yttrandefrihetssynpunkt är att vi inte låter en ofrivillig och framtvingad tystnad bre ut sig. Avväpna dem som inte skyr några medel för att skrämma andra till tystnad!

Ulrika Hyllert
Ordförande Journalistförbundet