”Ge värderingskonflikten den plats den bör ha i valrörelsen”
Debatt Vi går nu in i en intensiv medierad valrörelse där journalistiken förväntas hjälpa medborgarna att orientera sig i politiken. Då måste konflikten mellan auktoritära och liberala värderingar tas på större allvar i nyhetsjournalistiken: i granskningen av partiernas politik och valkampanjer, i debatter och partiledarutfrågningar – inte minst i public service.
Konflikten mellan liberala och auktoritära värderingar har blivit alltmer central i svensk politik. Ett aktuellt exempel är striderna inom Liberalerna, orsakade av partiets avtalade samarbete med Sverigedemokraterna.
Förskjutningen mot det auktoritära är en bredare trend som förändrar liberala demokratier inifrån: genom auktoritärt ledarskap (som i USA), genom systematiska försvagningar av demokratiska institutioner (som i Ungern, återstår att se vad det aktuella maktskiftet betyder), samt genom politiska maktförskjutningar i flera västeuropeiska länder, däribland Sverige.
Grundläggande värderingar står på spel i svensk politik. Den auktoritära tron på konformism, anpassning till strikta normer och entydiga värderingar, underordning och lydnad, hårda tag och bestraffningar står i konflikt med den liberala tron på mångfald, progressiva idéer, minoriteters rättigheter, individens autonomi, värdighet och socialt stöd. Detta yttrar sig tydligt i kriminal-, skol-, migrations- och kulturpolitiken. Det auktoritära märks i allt från en stark tro på bestraffning som ett sätt att skapa ordning och förbättra beteenden, till en särskild form av nationalism som bygger på ”svenskhet” och assimilering.
Att denna konfliktdimension är central i svensk politik bekräftas återkommande i opinionsjournalistiken, i såväl etablerade som så kallade alternativa medier. Här kan det inte sällan framstå som att det ’auktoritära’ eller ’liberala’ främst används som pejorativ – för att uttrycka starkt ogillande för specifika partier. Detta begränsar förståelsen av värderingarnas betydelse i politiken.
Vi går nu in i en intensiv medierad valrörelse. Journalistiken förväntas hjälpa medborgarna att orientera sig i politiken. Då måste denna värderingskonflikt tas på större allvar i nyhetsjournalistiken: i granskningen av partiernas politik och valkampanjer, i debatter och partiledarutfrågningar – inte minst i public service.
Den nuvarande regeringen har visat ett starkt intresse för att undvika denna värderingskonflikt. Statsministern följer strategier från förra valrörelsen för att rättfärdiga samarbetet med Sverigedemokraterna. När värderingskonflikter antyds, framhålls att sakpolitiken är det viktiga, som om denna var frikopplad från värderingar. Statsministern lovar att säga ifrån om någon säger ”dumma saker”, som om det handlade om dåligt uppförande. Journalistiken borde inte nöja sig med detta utan granska de värderingar som politiken ger uttryck för.
Mycket tyder på att väljarna är intresserade av partiernas värderingar och vilket samhälle de ytterst vill forma. Det finns en stark misstro mot debatter där partiledare upprepar inövade talepunkter och kastar siffror på varandra. Partierna skiljer sig åt längs den liberala/auktoritära skalan – intar i vissa fall positioner mot dess ytterkanter – eller balanserar dessa värderingar olika i olika frågor. Detta förtjänar större uppmärksamhet och granskning i nyhetsjournalistiken.
Kritiken mot journalistiken gäller ofta att rapporteringen är obalanserad och därmed gynnar den ena eller andra sidan – nyligen i diskussionen om deltagarna i SVT:s Agenda. Stödet för auktoritära politiska lösningar påverkas dock av andra faktorer. Omfattande internationell forskning visar att sådana attityder ökar i tider av kris och allvarliga hot mot den sociala ordningen. När ordning och säkerhet upplevs som hotade minskar toleransen för avvikelser och stödet för hårdare kontroll, anpassning och bestraffning ökar.
Nyligen publicerade svenska studier visar att nyhetsrapportering kan bidra till denna aktivering av auktoritära attityder (se länk nedan). Nyhetsrapporteringens logiker gör att negativa händelser – kriminalitet, oordning och hot mot samhällsordningen – ofta lyfts fram och förstärks i alarmerande rubriker och vinklingar. En sådan ensidig rapportering ökar människors stöd för auktoritära lösningar.
Vi lever i en tid av krig och konflikter i omvärlden, problem med kriminalitet och andra frågor som skapar oro i Sverige. Att rapportera om detta är journalistikens uppgift. Men hur det görs spelar roll: vilka berättelser dominerar och vilka får stå tillbaka.
Hotbilder spelar en central roll i den politiska retorik som används för att motivera auktoritär politik – oavsett om det gäller kriminalitet, invandring, demonstrationer eller situationen i skolan. Journalistiken bör granska denna retorik, inte indirekt bidra till att den framstår som självklart berättigad.
Mats Ekström
professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
Ekström, M., & Shehata, A. (2024). Amplified news framing of social disturbances and its impact on authoritarian attitudes: An experimental study of main effects and activation of predispositions. Journalism & Mass Communication Quarterly.
