Journalistsprotest mot EU-regler förgäves

Dagen innan EU-parlamentet röstade fram nya öppenhetsregler i EU fick de 626 ledamöterna ett brev från Europeiska Journalistfederation (EFJ). Budskapet var: låt bli.

Uppgörelsen om nya regler försvagar redan uppnådda rättigheter, skrev EFJ, tillsammans med bland andra miljöorganisationernas paraplyorgan EBB, och medborgarrättsgruppen Statewatch.

Uppmaningen föll på hälleberget. En majoritet i det förberedande utskottet hade veckan innan ställt sig bakom uppgörelsen. Demokratiminister Britta Lejon hade kallat de nya reglerna för en seger för medborgarnas Europa, och för demokratin.

Vilken effekt uppgörelsen får blir klart först när den har prövats i praktiken. För regeringens tolkning talar att:

* Reglerna omfattar – i princip – alla EU- handlingar; även dem utifrån;

* Reglerna ställer krav på register – om än med undantag;

* Maskning blir en påbjuden princip, alltså att delar av en handling kan lämnas ut.

Tvetydigheterna ovan beror dels på att andra punkter drar åt motsatt håll, dels på att EG-domstolen på vissa områden redan har etablerat den rättspraxis som de nya reglerna skall säkra.

Som exempel kallas maskning av dokument i EU-kommissionen numera för ”hautalisering” efter ett domstolsutslag till fördel för den finska EU-parlamentarikern Heidi Hautala.

På andra områden kan reglerna ses som försämringar:

* Förberedande handlingar skall inte lämnas ut om det ”allvarligt undergräver beslutsprocessen”, och om inte det allmänna intresset för öppenhet överväger. Formuleringen är oklar, men i dag finns ingen motsvarande fridlysning av specifikt interna handlingar;

* Katalogen över skäl till att neka insyn har utökats med termen skydd för ”juridisk rådgivning”. Skydd av ”affärshemligheter” har ersatts med det bredare begreppet ”affärsintressen”.

Men huvudinvändningarna handlar om konflikten mellan EU-rätt och nationell lag, och de extra undantagen för ”känsliga handlingar”.

I osäkra fall skall medlemsländerna framöver konsultera det EU-organ som har upprättat en efterfrågad handling.

– Institutionens svar blir rådgivande. Svenska myndigheter beslutar självständigt enligt svensk rätt, sade justitiedepartementets rättschef Olle Abrahamsson när uppgörelsen låg klar.

Fast då hade Sverige backat tre gånger.

Beslut blev till förordning

Från början ville regeringen att öppenhetsreglerna enbart skulle riktas till EUs institutioner och därför utformas som ”beslut”. Men det blev en ”förordning”; EU-lag som även gäller för medlemsländerna. Så kopplades kravet om konsultation till en hänvisning om att besluten skall tas i enlighet med ”nationell lag”.

Därefter ändrades ”nationell lag” till ”nationella arrangemang”.

Till sist försvann också den hänvisningen.

– Man kan bara hoppas att svenska tjänstemän ger f-n i att vända sig till Bryssel hela tiden, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.

“Offentlighetsprincipen påverkas negativt”

Ulf Öberg, doktorand i Europarätt och tidigare rättsekreterare vid EG-domstolen menar att EU-reglernas företräde och speciallösningen för känsliga handlingar är de allvarligaste aspekterna i sammanhanget

– Tryckfrihetsförordningen behöver förvisso inte ändras formellt. Men offentlighetsprincipen kan spärras ut. Den blir inte tillämplig i enskilda fall om det skulle strida mot EG-rätten. Offentlighetsprincipen påverkas i negativ riktning, utan att regeringen uppnår ett verkligt genombrott för öppenhet i EU, säger han.

Begreppet känsliga handlingar föddes förra året då ministerrådet beslöt att undanta militära dokument från öppenhet på initiativ av generalsekreteraren Javier Solana.

Sverige, Nederländerna, Finland och Danmark gick i varierande grad emot.

– Sedan dess kunde vi inte bli av med frågan. Jag kan känna en viss besvikelse över det oproportionellt stora utrymme de delarna får. Men nu faller i alla fall känsliga handlingar under regelverket, säger Helena Jäderblom, ämnesråd på justitiedepartementet och ordförande för ministerrådets arbetsgrupp om öppenhetsreglerna.

Sekretess bestäms av den som upprättat handlingen

Känsliga handlingar kan vara militära dokument, men också handlingar om ”allmän säkerhet”, om ekonomi, och om internationella relationer. Den som upprättat en känslig handling bestämmer själv om den kan lämnas ut, och om handlingen skall registreras.

– Det är en gåta för mig hur grunderna för den svenska offentlighetsprincipen skall kunna förenas med de reglerna och principerna, säger juristen Ulf Öberg. Han uppmanar riksdagens konstitutionsutskott att granska uppgörelsen innan den definitivt antas av rådet.

Agneta Lindblom Hulthén:

– Jag ser en stor risk att rädda tjänstemän finner argument att krypa bakom, även om vi har en god svensk tjänstemannatradition.

Står förbundsledningen bakom EFJs uppmaning att stoppa förslaget?

– Vi har inte hunnit göra en egen bedömning av hela texten ännu. Jag är inte människa i dag att avgöra om det bästa vore att avslå det helt.

Staffan Dahllöf