Eskilstuna-Kuriren utsatte kvinna för fara

I maj publicerade Eskilstuna-Kuriren en artikel med rubriken ”Mamman hittade två pistoler i sin sons byrålåda”. Artikeln handlade om ett polisbeslag av två skjutvapen hos en 19-årig man i Eskilstuna. Några dagar efter beslaget blev 19-åringen skjuten. Han dömdes senare för vapenbrott.

Enligt tidningen kastade uppgifterna om beslaget nytt ljus över flera av de skottlossningar som ägt rum under kort tid i Eskilstuna hösten 2016.

Av artikeln framgick att det var mamman till 19-åringen som hittat pistolerna i byrålådan när hon sorterade tvätt, och slog larm till polisen. Kvinnan var orolig för att sonen var inblandad i någon av skottlossningarna.

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av kvinnan som anförde att den försatt henne och hennes familj i fara. Hon kände sig rädd och hade efter publiceringen fått ett anonymt sms med meddelandet: ”du modiga mamma du kommer att ångra dig”.

PO har inhämtat vapenbrottsdomen och konstaterar att det i artikeln finns uppgifter om mammans kontakt med polisen som inte framgår av domen. I artikeln uppges att hon berättat för polisen att sonen varit hemifrån i flera dagar och att hon varit orolig för att han skulle vara inblandad i någon av skottlossningarna. Dessa uppgifter finns inte i domen utan PO anser att de med stor sannolikhet kommer från förundersökningen. Uppgifterna om mammans samarbete med polisen är mycket känsliga och spridningen har medfört att hon utsatts för fara, anser PO.

”Sammantaget har det funnits välgrundad anledning för tidningen att iaktta återhållsamhet med att ge ytterligare spridning av uppgifterna om vad anmälaren berättat för polisen om sonens eventuella inblandning i skottlossningar”, skriver PO och anser att tidningen förorsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Pressens Opinionsnämnd (PON) instämmer i POs bedömning och klandrar Eskilstuna-Kuriren för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Tre av ledamöterna i nämnden har dock skiljaktig mening och anser att tidningen ska frias. De menar att uppgifterna som tidningen publicerat inte har ökat uppgiftslämnarens risk för hämndåtgärder.

”De som kan tänkas ha intresse av att vidta åtgärder mot mamman har redan kännedom om hennes samarbete med polisen”, anför de tre ledamöterna, och menar att hennes kontakter med polisen framgår av såväl domen som förundersökningen som är allmänna handlingar och tillgängliga för envar.

”Det förtjänar att påpekas att den som lämnar uppgifter till polisen i förtroende i princip aldrig kan åberopa anonymitetsskydd och lämna uppgifter i ’förtroende’”, skriver ledamöterna avslutningsvis.