Dödade soldater blev ”israeler”
Vid tre attacker det senaste året där soldater dödats i Israel har offren i svenska tidningar rapporterats som ”israeler” – inte soldater. Det har stärkt intrycket av att attackerna riktats mot civila.
Vid tre attacker det senaste året där soldater dödats i Israel har offren i svenska tidningar rapporterats som ”israeler” – inte soldater. Det har stärkt intrycket av att attackerna riktats mot civila.
I internationella medier framgår det när offren för palestinska attentat varit soldater respektive civila. Men i svensk press har det vid åtminstone tre tillfällen det senaste året inte rapporterats att de dödade vid palestinska attacker varit soldater – de beskrivs bara som israeler.
Senast det inträffade var för tre veckor sedan och innan dess vid två tillfällen under vintern, i januari 2003 och november 2002. Därutöver har artiklar med attentatsbeskrivning enligt samma mönster fått ligga kvar okorrigerade på webbtidningar som dn.se.
bryt
Vid samtliga tillfällen har israeliska militära källor och Tidningarnas Telegrambyrå, TT, haft nyckelrollerna. Israelisk militär eller räddningstjänst har vid varje tillfälle sänt ut tidiga rapporter om attacker, och i deras versioner har offrens militära tillhörighet undanhållits. Dessa tidiga versioner har TT förmedlat i korta nyhetstexter.
– För att vara så aktuella och snabba som möjligt skriver vi ofta flera versioner av en händelse, och då kan militären vara enda källa till uppgiften. Ett problem som vi har märkt är att även när vi i en senare version har fått en mer korrekt eller rättad version av en nyhet har tidningarna ändå publicerat den tidiga versionen dagen efter, säger Ola Westerberg, nyhetschef på TTs utrikesredaktion.
bryt
Vid attentatet den 15 november 2002 talade den tidiga versionen om en massaker på tolv civila bosättare, en version som fick stort genomslag i världens tidningar, även i Sverige, och beskrevs som ”sabbatsmassakern” och en attack mot ”bedjande pilgrimer”. Efter att det framkommit att de döda var nio militärer och tre i säkerhetspersonalen korrigerades uppgiften av en rad internationella medier. I Sverige gick TT ut med en korrigering dagen efter, men en kontroll i Presstext och Mediearkivet visar att det i Sverige endast var landsortstidningarna Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda och Borås Tidning som publicerade artiklar med korrigerade uppgifter – ingen av de stora tidningarna.
bryt
Två månader senare, den 23 januari 2003, dödades tre patrullerande israeliska soldater söder om Hebron på Västbanken. Nyheten förmedlades av TT och rapporterades i Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten som ett dödsattentat mot ”tre israeler”. Varken TT, DN eller GP korrigerade den tidiga versionen efter att internationella medier publicerat nya, korrekta versioner.
bryt
Efter ett nytt attentat den 19 oktober 2003, då tre israeliska soldater dödades, gav DN, Hallands Nyheter, Borås Tidning och Helsingborgs Dagblad via ett TT-telegram dagen efter återigen beskrivningen om ett nytt dödande attentat mot ”tre israeler”. CNNs webb hade redan på kvällen den 19 klockan 22.39 i artikelrubriken angett att de döda var soldater, men först två timmar senare, klockan 00.50 sände TT ut en flash med uppgiften. Ingen svensk tidning fick med detta i morgonupplagan eller gjorde någon korrigering i efterhand.
Ingmar Nevéus, redaktionssekreterare på DNs utrikesavdelning, tillstår att det ingår i tidningens ansvar att stå för och kontrollera sina uppgifter, oavsett källa:
– Även om vi publicerar artiklar som utgår från TT-telegram har vi ansvaret för innehållet.
Förutom dessa exempel har även flera svenska webbartiklar framställt dödsskjutningar mot soldater i Palestina som om de gällt civilpersoner. Till exempel i ett attentat den 24 oktober 2003, då tre soldater dödades i palestinsk skottlossning vid en bosättning i Nezarim. På dn.se användes återigen formuleringen ”tre israeler dödades” i en ”attack mot bosättning”, vilket aldrig har ändrats, trots att israeliska Haaretz redan 13.22 på dagen den 24 oktober i sin rubrik klartgjort att de döda var soldater och attacken var på en armébas, belägen nära en bosättning.
– I det här fallet sände vi ut första versionen 05.20 på morgonen den 24 oktober, strax efter att vi fick den från AFP eller Reuters, som hänvisade till israeliska säkerhetskällor. Därefter kom en fylligare rapport klockan nio. Efter lunch korrigerades uppgifterna i nya telegram, där det framgick att de döda var soldater, säger Ola Westerberg på TT.
bryt
Nätartikeln på dn.se korrigerades dock aldrig och ligger i skrivande stund, den 7 november 2003 fortfarande kvar på nätet.
– Webbredaktionen ska förstås se till att deras artiklar är korrekta, det händer att vi på utrikesavdelningen uppmärksammar fel på webben, och då vidarebefordrar vi det till dem. I Presstext ändras inga grundtexter, eftersom det skulle kunna uppfattas som historieförfalskning. I stället tillfogar man en rättelse på slutet. Om vi tvekar om uppgifter kollar vi ofta med vår egen medarbetare i Israel, förklarar Ingmar Nevéus.
Även efter attentatet den 24 oktober hade såväl CNN som Haaretz samma dag angivelser om att de dödade var soldater.
pf@journalisten.se
