Gå direkt till textinnehållet

Det här kan en arbetsgivare kräva av dig på sociala medier

Hur stor kontroll har en arbetsgivare över vad en anställd postar, lajkar, eller skriver på sociala medier? Även om grundprincipen är att arbete är arbete och fritid är fritid, så finns det situationer när företaget kan avsluta din anställning.

I onsdags berättade Journalisten om DNs före detta medicinreporter Amina Manzoor, som kallades till möte med tidningens HR-avdelning efter en twittertråd som hennes make hade startat.

Johan Lif, förhandlingschef och chef för avdelningen politik och yrkesfrågor på Journalistförbundet, berättar att samtal från medlemmar som fått uppleva att en arbetsgivare vill lägga sig i vad man postar på sociala medier är ovanliga. Han berättar också att grundprincipen är klar: arbete och fritid ska skiljas åt.

Men man har inte som anställd rätt att på sociala medier exempelvis dela företagshemligheter.

– Det kan finnas lägen där man inte får göra vad man vill på fritiden, för att det inkräktar på ens arbete och lojaliteten mot arbetsgivaren. Man har en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren, precis som den har det mot sin anställda, säger Johan Lif.

Om man lägger företagshemligheter åt sidan så kan man också agera förtroendeskadligt mot sitt företag. Inom public service-bolagens (PS) kollektivavtal finns det också speciella skrivelser om saken.

– Om man är journalist inom PS och uttalar sig om politiska frågor på sociala medier så finns en risk för att ens privata person kan sammanblandas med ens yrkesmässiga, på ett sätt så att förtroendet skadas. Men man har ju yttrandefrihet, och den är av yttersta vikt. Så man kanske får välja lite som ps-anställd, om ens yttrandefrihet är viktigare än att jag syns i rutan eller hörs i etern, menar Johan Lif.

Förhandlingschefen berättar om ett fall som Unionen drev med en SVT-programledare som under en valrörelse hade uttalat sig i en regionalpolitisk fråga. Den gången löstes det genom att programledaren bytte arbetsuppgifter tillfälligt.

– Sådana här intresseavvägningar är svåra att uttala sig generellt om, man får avgöra från fall till fall. Arbetsgivaren har ett intresse av att man uppfattas som oberoende och jag som enskild anställd har ett intresse av att utöva min yttrandefrihet. Och det ska mycket till för att det ska vara så förtroendeskadligt att man faktiskt blir av med jobbet. Då ska man agera på ett sätt som är uppenbart förtroendeskadligt.

Känner du till något sådant ärende?
– Nej, men det finns några fall som varit uppe i domstol. En rektor på en skola hade poserat med ett sexuellt utmanande budskap på en t-shirt, och några olämpliga festbilder, och fick sparken av skolan. Då kom domstolen fram till att skolan inte hade rätt att göra så.

– Sen finns det ett fall med en bloggande polis, men det är också lite speciellt med en arbetsgivare i det offentliga. Det var en polis som bloggade anonymt under namnet Farbror Blå som man inte heller fick ge sparken. Så de få fall som varit uppe i domstol har gått till arbetstagarens fördel.

Johan Lif, förhandlingschef och chef för avdelningen Politik och yrkesfrågor på Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson.

Johan Lif framhåller ändå att man generellt kanske bör vara restriktiv från att skriva om jobbet i sociala medier.

– Man har inte rätt att skriva att chefen är dum i huvudet och alla kollegor är värdelösa, och sådana saker. Skriver man sånt på exempelvis Facebook kan arbetsgivaren med fog reagera på det. Det finns mycket gråzoner här, ska sägas.

Kan en arbetsgivare begära att man raderar en tweet eller post, och vad krävs för det?
– Det kan man aldrig göra, men de kan säga upp en om man exempelvis avslöjat företagshemligheter. Ofta är ju skadan redan skedd när om man har gjort det så att radera kanske inte är avgörande.

Kan de tycka nåt om vad man har lajkat för sidor eller poster?
– Det är samma sak där, är det förtroendeskadligt eller inte? Om jag är anställd som chefredaktör för en S-tidning och bara lajkar moderatpolitikers inlägg så är de klart det kan verka lite konstigt. Det kan såklart komma till en punkt där arbetsgivaren kan fråga sig har den här personen verkligen rätt jobb.

– Men det finns ingen särreglering för någon typ av beteende, alltså för hur man ska bedöma en tweet, post, eller om man har lajkat något. Man gör en helhetsbedömning i varje enskilt fall.

Vi presenterar två olika scenarion för Johan Lif.

I det första har vi en anställd som är nudist till vardags, och tycker om att strosa naken, vilket även syns på dennes sociala medier.

Är det okej?
– Ja, det är det väl, normalt sett. Jag kan inte se att det finns några hinder för det.

I det andra scenariot har den anställde en hobby som går ut på att samla nazistmemorabilia, och fotar gärna av samlingen för poster på sociala medier.

Kan en arbetsgivare tycka något om det?
– Det är ju material som för det första skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp enligt lagen, i vissa fall. Eller uppfattas som så stötande att en arbetsgivare nog med visst fog skulle kunna be en anställd att vara diskret med den typen av inlägg. Det skulle kunna uppfattas som förtroendeskadligt.

– Men det beror på i vilket sammanhang det görs. Om det är uppenbart att det här sätts i historisk kontext på olika sätt, och inte är ett ideologiskt ställningstagande, så kan det tolkas på ett sätt. Men om man så att säga okommenterat postar nazistflaggor kan det bedömas på ett annat.

Vill man fördjupa sig i ämnet ytterligare så håller Journalistförbundet idag klockan 12.15 ett samtal kring principfrågorna om integritet och lojalitet i arbetslivet på sin Clubhouse.

Fler videos
Fler avsnitt