Amina Manzoor: ”Chefredaktörens roll ledde till att jag sade upp mig från DN”

I dag publicerar Aftonbladet Kultur ett utdrag ur medicinreportern Amina Manzoors kommande bok Pandemier! Från spanska sjukan till covid-19. Utdraget handlar om hur det kom sig att hon valde att lämna Dagens Nyheter och innehåller kritik mot den dåvarande redaktionschefen Caspar Opitz och mot chefredaktören Peter Wolodarski.

Bakgrunden är att Amina Manzoors make CJ Åkerberg den 21 januari skriver flera inlägg på Twitter där han kritiserar Peter Wolodarskis hållning i debatten om den svenska coronahanteringen. I Twittertråden riktar CJ Åkerberg även kritik mot andra medarbetare på DN. Han skriver också: ”Conflict of interest: jag har turen, förmånen och ynnesten att få vara gift med Amina. Det gör mig jävig, men också med en hel del insyn.”

Twittertråden leder till att Amina Manzoor kallas till möte med HR-avdelningen på Dagens Nyheter.

I bokutdraget beskriver hon att hon känt sig pressad under mötet, men också hur hon upplevt en stark press uppifrån under året. Hon berättar att hon inte har känt stöd från ledningen, och att hon blivit tillsagd att inte ställa upp på intervjuer för att diskutera mediernas roll under pandemin, samt att hon vid ett tillfälle uppmanades av dåvarande redaktionschefen Caspar Opitz att ta bort en lajk från en tweet som kunde uppfattas som kritik mot en ledarskribent på DN.

Amina Manzoor berättar för Journalisten att för henne kretsade problemen kring Peter Wolodarskis dubbla roll som dels opinionsbildare, dels hennes högsta chef.

– Det är svårt att bevaka en fråga när chefredaktören är så aktiv i frågan i spalterna, och i sociala medier. Jag kände hela tiden att jag hamnade i kläm mellan läsarna och ledningen, säger Amina Manzoor.

– Hade det varit fråga om bara ledarredaktionen hade det inte varit något större problem för mig, men nu var det chefredaktören och ansvarige utgivaren – som var högsta chef för även nyhetsredaktionen, och för mig. Samtidigt kände jag mig ifrågasatt av ledningen. Jag kände inte att jag hade chefernas stöd, och det blev tydligt på mötet där jag ombads förklara vad min make skrivit på Twitter, men ingen frågade mig hur jag mådde. Jag kände mig otroligt utsatt. Till slut fick jag nog. Det var inte värt att må på det sättet och det var ingen naturlag att jag måste arbeta på DN.

Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter. Foto: Tor Johnsson

Peter Wolodarski beklagar att Amina Manzoor inte känt stöd.

– Vi behöver diskutera internt hur vi hanterar sådana här frågor, inte bara när det gäller hot och hat utifrån – där vi också har ett arbete att utföra eftersom Amina inte känt att hon fått stöd när hon blivit utsatt – utan också hur vi arbetar med personalfrågor, bland annat hur det uppfattas när man kallas till ett möte med HR, säger Peter Wolodarski.

Amina Manzoor säger att hon trodde att hon skulle få sparken på det omtalade HR-mötet …
– Det fanns inte på kartan. Hon gjorde ett fantastiskt jobb, och hon kan inte lastas för det någon annan skriver på Twitter.

Varför kallades hon då till ett möte med HR om vad hennes man skrivit på Twitter?
– Vi hade en situation som vi behövde hantera. Hennes man gick till angrepp på DN-medarbetare och skrev samtidigt att han genom henne hade ”insyn” i DN. Det fanns medarbetare som mådde väldigt dåligt. Det påverkade vår arbetsmiljö och som arbetsgivare har man ett ansvar att agera om det finns ett arbetsmiljöproblem. Att hon uppfattade det på ett annat sätt var förstås inte bra, och vi för samtal med journalistklubben om hur vi ska hantera sådana här frågor framöver.

Hon uppger att det var din roll som opinionsbildare och samtidigt hennes högsta chef som ledde till att hon slutade. Vad säger du om det?
– Att en chefredaktör också skriver krönikor eller opinionsartiklar är inte en ny ordning på en tidning. Det är viktigt att nyhetsarbetet bedrivs oberoende av opinionsmaterialet och att det finns olika uppfattningar i en tidning är inte ett problem, tvärtom. Tidningen ska inte vara en monolit, säger Peter Wolodarski.

Amina Manzoor menar att den tweet där hennes make uppger att han har ”en hel del insyn” har missförståtts.

– Jag kan förstå att det tolkades fel. Han menade att han har insyn i hur jag mådde, hur jag hade brutits ned. Inte insyn i DN, säger Amina Manzoor.

Caspar Opitz, Medieombudsmannen, tidigare redaktionschef på Dagens Nyheter. Foto: Tor Johnsson

Caspar Opitz, dåvarande redaktionschef på DN, numera Medieombudsmannen, uppger för Journalisten att han inte håller med om hur han beskrivs i bokutdraget.

– Jag framställs som en despot, säger Caspar Opitz.

– Det är uppenbart att jag och vi på redaktionen misslyckades med att ge Amina det stöd hon behövde, och det kan jag bara beklaga. Jag tror att vi missade att se hur den lågintensiva kritiken i sociala medier påverkade arbetssituationen för henne. Det handlade också om att jag ville skydda nyhetsredaktionen från den infekterade coronadebatten.

Hur menar du då?
– Det pågick ett skyttegravskrig och jag ville hålla mina reportrar utanför det. Därför avrådde jag från att delta i debatter, att undvika att boxas med de 22 forskarna eller Folkhälsomyndigheten offentligt, och jag bad Amina vid ett tillfälle att ta bort en lajk från en tweet där en av DNs ledarskribenter omnämndes i väldigt hårda ordalag. Jag ville att vi skulle behandla varandra med respekt på arbetsplatsen och jag ville att Amina skulle göra det hon var bäst på: evidensbaserad medicinjournalistik. Hon är Sveriges bästa medicinreportrar, jag ville att hon skulle ägna sig åt nyhetsjournalistik och strunta i vad ledarskribenter och krönikörer skriver.

Både Caspar Opitz och Peter Wolodarski uppger att debatten som fanns om hanteringen av coronapandemin ute i samhället också fanns inne på redaktionen.

Amina Manzoor uppger att det var Peter Wolodarskis dubbla roll som opinionsbildare och hennes högsta chef som ledde till att hon slutade. Upplevde du det som ett problem?
– Jag förstår hennes kritik. Där var ju min roll att hålla nyhetsredaktionen utanför, jag ville skydda reportrarna. Samtidigt var det en otroligt infekterad debatt i samhället, med starka spänningar och den debatten och de spänningarna fanns också på redaktionen.